Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sändebud vid
kurian.
200 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
pades allt framgent i fråga om biskopsämbetena. Under
titeln »servitia communia» måste nämligen biskopen erlägga
en afgift motsvarande en tredjedel af första årets inkomst
utaf hans stift; också voro alla västerlandets stift ordent¬
ligt taxerade i den romerska kurian. Annater brukade er¬
läggas från de högre svenska prelaturerna under 1400¬
talet.’ För uppbörden af dessa olika slags inkomster af¬
sändes tid efter annan särskilda uppbördsmän till norden,
eller ock fick en biskop eller prelat i de nordiska rikena
befattning därmed.
Det är bekant, huru påfvemakten äfven i norden in¬
grep i de politiska förhållandena och huru man, om man
än annars gärna satte sig öfver påfvens bud, dock begag¬
nade sig af hans bullor mot politiska motståndare. En dy¬
lik utväg tillgrepo sålunda stundom de danska konungarne
från och med Kristiern I, när de ej på annat sätt kunde
bryta Sveriges motstånd, vare sig det gällde en drottnings
anspråk på sin morgongåfva eller konungens anspråk på
hela riket. Det blef under sådana omständigheter af vikt
att vid den påfliga kurian ha pålitliga ombud för att mot¬
verka de planer, som där kunde smidas. Också finner
man, att de svenska riksföreståndarne haft ett slags sände¬
bud där; den ryktbaraste var Hemming Gad; den siste var
den sedermera berömde och olycklige Johannes Magni.
Men äfven kyrkan såg sig om efter målsmän vid kurian, på
en tid då personligt inflytande och guld där spelade största
rollen, och utsåg mot slutet af medeltiden till sin protector
en eller annan kardinal?
! Uppgift: af d:r K. H. Karlsson. Jfr Kirsch, Die Finanz¬
verwaltung des Kardinalkollegiums (1895).
2 Jfr E. Hildebrand, Den svenska kolonien i Rom, Hist. Tidskr.
1882, s. 248.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
