Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - §27. Källorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 27. Källorna. 203
ännu senare: för ridderskapet och adeln 1627, prästeståndet
1641, borgarståndet 1668 och bondeståndet 1723. Däremot
upptaga rådsprotokollen från äldre tid ofta förhandlingar
med ständernas utskott.
Frånvaron eller ofullständigheten af protokoll ersättes
i någon mån genom de berättelser, som om många riks¬
dagar eller möten alltifrån Johan III:s hyllningsriksdag
1569 finnas bevarade. De torde i regeln få anses ha till¬
kommit genom enskilda prästers försorg och gällde längre
fram prästeståndets verksamhet allena.
Alltifrån Gustaf Vasas regering kan man genom räken¬
skaper och stater allt bättre följa finansernas tillstånd, lik¬
som rdtiskipningen genom domböcker eller protokoll.
Själfva statsurkunderna i original ha för Gustaf I:s Statsurkunder.
och Erik XTV:s tid till största delen gått förlorade. De
äldsta riksdagsbesluten i original äro från 1569.!
Under Gustaf I:s tid trycktes redan åtskilliga kung- samtida tryck.
liga författningar (s. k. patent?) och användes pressen äfven
för en och annan statsskrift, för svenska statsakter i egent¬
lig mening dock knappast mer än i ett fall: mötesbeslutet
i Örebro 1529, medan så väl arfföreningen som testamentet
förblefvo otryckta. Likadant var förhållandet under Erik
och Johan, och först Karl började redan som riksförestån¬
dare mera regelbundet genom samtida tryck göra riksdags¬
beslut och andra statsakter allmänt tillgängliga.
För 1500-talet är man sålunda i många fall beroende
af afskrifter, som tillkommit på enskild väg. Under medel¬
tiden hade i detta hänseende kyrkornas eller klostrens
registra haft en viss betydelse. Nu är det enskilda per- Afskriftsam¬
soners, hufvudsakligen r&dsherrars, s. k. handelsböcker = "ingar.
(kopiebicker) eller andra samlingar, som ofta måste an¬
litas. Så i främsta rummet (för början af Gustaf I:s re¬
gering) biskop Brasks, sedermera Lars Siggesons och Erik
Larsson Sparres, Hogenskild Bielkes, Jöran Posses m. fl.
Utan dem vore historikern mer än en gång illa ute.
! Förteckning på riksdagsbeslut Medd. fr. Riksark. VII, på stats¬
rättsliga handlingar i orig., ibid. XV.
2? Förteckning af Höppener (1754).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
