Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §29. Det ursprungliga vasakonungadömet 1523—92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungaeden.
220 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
och här ville eller kunde ej allmogen följa med. Så kom
det till strid mellan hvad som varit »gammalt och fornt»
och den nyfödda statstankens kraf. Nästan alla den gamla
demokratiens maktmedel användes mot konung Gustaf.
Skrifvelser växlades mellan olika landskap eller tillsändes
honom, landsting höllos på egen hand, och när intet annat
hjälpte, dräptes fogdar och befallningsmän eller grep man
till uppror. Dalkarlar och småländingar gingo som förut
i spetsen för rörelserna. Mer än en gång hade konung
Gustaf varit nära att tröttna, men han höll ut, och segern
vardt slutligen hans. Sveriges rike hade blifvit ett högre
begrepp, hvarunder landskapssjälfständigheten måste under¬
ordna sig, men förrän nu skedde det icke. Och när om¬
sider det sista upproret med Dackefejden var kufvadt, skred
konungen ock till förverkligande af ett nytt statsbegrepp,
arfriket.
Konungadömets lagliga grundvalar. 1. Konungaeden.
Medeltidens konungaed aflades vid valtillfillet. Hvilka
förbindelser Gustaf I på valriksdagen i Strängnäs 1523
åtog sig känner man ej; i sitt öppna bref om valet lof¬
vade han éndast att vara »en gunstig, god och tro herre»
samt att rätta sig efter »Sveriges och s:t Erik konungs lag
och ritt:. Fordom hade kröningen brukat omedelbart följa
på valet. Gustaf Vasa uppsköt densamma ända till 1528,
då han också aflade en konungaed, och detta blef för fram¬
tiden regel. Från Johan III:s tid började kröningen få en
ny betydelse. Den blef en anledning för ständerna att
äska bekräftelse på sina privilegier eller med andra ord
att hvar för sig kräfva garantier för sina rättigheter. Inne¬
hållet af Gustaf I:s kröningsed känner man emellertid icke;
så mycket endast synes vara visst, att den afvek från
landslagens formulering.!
Berättelsen om Erik XIV:s kröning upptager endast
tre punkter i konungaeden: 1) att vidmakthålla den rätta
religionen, Guds rena ord och den kristna tron samt af¬
skaffa all falsk lära; 2) att beskärma kyrkans och evangelii
| Jfr SRA. I, s. 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
