Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §29. Det ursprungliga vasakonungadömet 1523—92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arfkonunga¬
démet.
Förändring i
arfsföljden
1569.
Arfföreningen
i Stockholm
1590.
Villkor för
tronföljden.
224 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Arfföreningen bekräftades på riksdagen i Stockholm
1560, då ständerna därjämte förklarade, att Erik, som dit¬
tills burit titeln utvald konung, skulle (liksom hans »efter¬
kommande mansarfvingar») »efter denna dag» ha rätt att i
stället kallas och anses som arfkonung.! Till yttermera
visso lät Erik ständerna 1566 besluta att i lagen skulle
införas, att Sverige vore ett arfrike och icke ett valrike,
liksom han i samband med sitt bröllop kräfde nya för¬
säkringar på sin sons arfsrätt.
Men sedan Erik 1568 blifvit en fånge hos sina bröder,
förklarades på riksdagen i Stockholm jan. 1569 han och
hela hans ätt förlustiga krona och tronföljd, och arfför¬
eningen stadfästes nu (dat. d. 26 jan.) för hertig Johan
och dennes manliga afkomma,? dock ej uttryckligen efter
förstfödslorätt (Sigismund eller den som konungen i sitt
testamente med ständernas samtycke bestämde). Redan
1571 blef dock ett särskildt på Sigismund ställdt hyllnings¬
bref af rådet utfärdadt,? och hans arfsföljd bekräftades 1572
af prästerskapet. Mot slutet af Johans regering fingo stän¬
derna ännu en gång stadfästa arfföreningen (arfföreningen
i Stockholm d. 7 mars 1590), för så vidt den gällde icke
blott konung Johan utan äfven hertig Karl samt bådas af¬
komlingar efter förstfödslorätt. Men därjämte utsträcktes
densamma — af tacksamhet mot konungen — på vissa vill¬
kor äfven till kvinnolinien: den kunga- eller furstedotter,
som vid mansstammens utslocknande var »äldst och oför¬
sedd», med rätt för ständerna att välja henne en make,
dock icke mot hennes egen vilja.
Några villkor för rätten att mottaga och bära kronan
innehöllo icke de egentliga arfföreningarna (med undantag
! Denna försäkran gällde dock endast Erik och hans afkomma.
»Utvald konung» kallades ännu länge konungen ända till kröningen,
och för Johan gjordes i det fallet ett särskildt undantag (se hyll¬
ningseden SRA. II, n. 370).
? Om det öfriga konungahuset nämndes ingenting. Stadfästelsen
hade i öfrigt föregåtts af en mängd hyllningseder till Johan hös¬
ten 1568.
3 Jfr Sven Elofssons Paralipomena, HSH. XII, s. 185. 1576 sökte
konungen ny bekräftelse å densamma (jfr Rådsl. */, 1576).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
