- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
233

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §30. Unionen med Polen. Brytningen 1594—99

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 30. Unionen med Polen. Brytningen 1594—99. 233
styrelse under en sådan och godkändes af Johan och Sigis¬
mund (d. 10 maj). Sedan den senare definitivt mottagit
valet, undergingo dessa konstitutioner vissa förändringar,
hvarpå de d. 5 sept. 1587 i Kalmar 4 nyo antogos. Det
var de s. k. Kalmare-artiklar eller regementsordningen
i Kalmar. !
De viktigaste bestämmelserna voro följande. Det sven- regementsord¬
ska väldets integritet vare sig i Sverige, Finland, Livland bai eer
eller Ryssland skulle upprätthållas och ingenting afträdas
till Polen. Förbund borde råda mellan båda rikena, off¬
och defensivt dock endast mot Ryssland. Sedan k. Johan
dött, borde Sigismund besöka Sverige hvart annat eller
åtminstone hvart tredje år för att där regera. Medan ko¬
nungen åter vistades i Polen, skulle Sverige styras af ett
sjumannaråd, utsedt bland de förnämsta innan eller utan
råds, och skulle hertig Karl »å furstendömets vägnar» välja
en af de sju, dock utan något särskildt företräde för denne.
Hvart annat eller hvart tredje år borde detta regerings¬
kollegium ombytas. Besluten skulle fattas efter röstflertal.
I mycket viktiga angelägenheter borde äfven biskoparne
rådfrågas. Landshéfdingar i provinserna, lagmän, äfven¬
som drots, marsk, kansler och amiral borde tillsättas. I
Polen borde konungen för att handlägga svenska ärenden
vid sin sida hafva en hofkansler, åtminstone ett riksråd,
två eller tre andra »lärde och förnäme» män samt en eller
annan sekreterare, alla svenskar. Om någon af de höga
ämbetenas innehafvare fölle från, skulle rikets råd föreslå
nägra till efterträdare och konungen stadfästa en af dem.
Rikets skattkammare, regalier och arkiv skulle ej få föras
bort utan vårdas i landet af svenska män. Kammaren
skulle årligen lämna konungen redovisning för uppbörd
och utgift men inga räkenskaper få föras ur riket; inga
skatter påläggas under konungens frånvaro och inga rikets
inkomster föras ur detsamma. Inga fördrag med främ¬
mande makter finge ingås utan ständernas samtycke (»qui¬
bus ea scire convenit»); inga allmänna påbud och förord¬
ningar i Polen utfärdas utan ständernas samfälda sam¬
’ Jfr Ahlqvist, anf. arb. I, s. 84 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free