Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §30. Unionen med Polen. Brytningen 1594—99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
några af dem mycket vidtgående fullmakter. Med någon
Ofverenskom- SVarighet träffades mellan hertig Karl och rådet en tinte¬
melse om rege- rimsifverenskommelse (d. 2 och 3 sept.), hvarigenom her¬
ringen sept. , ‘ é mn R a7
1594. tigen visserligen erkändes som förman och riksföreståndare
men därjämte en samregering blef stipulerad.!
Brytningen Året 1594 betecknade sålunda en brytning icke blott
oe) ve aed den gamla vasaregimen utan äfven i andra hänseen¬
skarne. en. Sigismunds öfverträdelse af sin konungaförsäkran
och hemresa utan att ordna förhållandena i Sverige, den
olika uppfattningen mellan hertigen och riksråden i afse¬
ende på regeringen, som endast nödtorftigt utjämnats, bil¬
dade uppslaget till en kris, som skakade Sverige i det
innersta och tills vidare undansköt de reformer, som 1594
ständerna äskat, men i stället åt riksdagen beredde ett
dittills okändt inflytande. Sigismund sökte genom att söndra
eller dela regeringen i Sverige bevara åt sig tillfälle till
direkt ingripande vid lägligt tillfälle, och som baktanke
följde alltid planen till den katolska kyrkans återinförande.
Hertig Karl åter, stödd på sin ställning som svensk arf¬
furste och den uppgift stamfaderns testamente tilldelade
en sådan, gjorde gällande Sveriges kraf på en ordnad sty¬
relse, det kyrkliga tillståndets upprätthållande samt stän¬
dernas rätt att i sista hand höras och gifva sitt samtycke.
Riksråden slutligen hade äfven de 1594 icke minst för¬
fäktat återställandet af en lagbunden ordning, fast i ari¬
stokratisk riktning, och sökte, fångna i drömmarna om ett
nytt rådsvälde af medeltidens art, i det längsta hålla me¬
delvägen men kastade sig slutligen, oförmögna att upp¬
fatta ögonblickets kraf på följdriktig och rask handling, i
konungens armar — till sin egen ofärd.?
Liksom under medeltiden vid kritiska tillfällen kon¬
federationer bildat sig för att skydda Sveriges frihet och
lagbok under gemensamt ansvar och med hot mot alla, som
! Fullmakterna SRA. III: 1, s. 485 ff.; föreningen om regeringen
och förslagen därtill, anf. arb. s. 497 ff. Jfr om ståthållarnes full¬
makter Boéthius, Om sv. högadeln, s. 126 f. och Hist. Tidsk. 1884 s. 21.
? Boéthius har i anf. uppsatser i Hist. Tidskr. flerestides be¬
handlat den konstitutionella sidan af striden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
