Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §32. Furstendömet, lifgeding och brudskatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 32. Furstendömen, lifgeding och brudskatter. 259
Sedan Johan och Karl åter närmat sig hvarandra, upp¬
gjordes 1590 förslag till en ny öfverenskommelse mellan
bröderna, hvilken dock aldrig blef formligen utfärdad,!
men i sitt konfirmationsbref på furstendömet 1594 befriade
Sigismund hertigen uttryckligen från alla af föregående
regenter gjorda inskränkningar. I öfverensstämmelse där¬
med bestämdes furstarnes rättigheter i donationsbrefven
1609 för hertigarne Johan och Karl Filip.
Utvecklingen hade sålunda gått i riktning att öka i
stället för att inskränka de furstliga rättigheterna, hvilket
visserligen stod i strid med dess karakter i öfrigt. Men
Karl IX var bunden af sina egna föregåenden; han hade
att godtgöra hertig Johan för den krona, denne försakat,
och han bestämdes af pietet mot faderns testamente. Denna
ryktbara urkund hade i de båda nyssnämnda donations¬
brefven af 1609 fått sina sista afläggar, hvad den praktiska
politiken angick. Såsom arffurstarnes två första plikter
inskärptes att hålla sig vid de förnämsta punkterna i testa¬
mentet, om Guds ära och hans heliga ord samt om inbördes
kärlek konungabarnen emellan. Fursten fick numera ut¬
nämna både biskop och lagman, liksom öfriga tjänstemän,
dömde i vissa fall uti sista instans, mottog trohetsed af
sina undersåtar och ägde i allmänhet »bjuda och befalla i
furstendömet, liksom Sveriges konungar det njutit och
innehaft, samt efter Guds och Sveriges lag». Också hade
furstarne sitt eget råd, egen hofrätt och eget kansli, och i
fråga om deras och deras undersåtars ställning till hvar¬
andra användes edsformulären i landslagens konungabalk.
I detta som i många andra fall visade det sig, huru Karl
IX vacklade mellan den gamla tid, som redan steg ned
i grafven, och den nya, som randades.
Man kunde dock icke blunda för faran att fortsätta
i denna riktning och synes under den senare tiden alltid
tänkt sig furstendömenas antal inskränkt till två, högst tre.?
’ Man känner ej något fullständigt dateradt exemplar. Urkun¬
den tr. hos Girs, Johan III:s krönika, s. 151.
2 Jfr Kalmar stadga 1587, arfféreningen 1590, Karl IX:s testa¬
mente 1605. I hans förslag till konungabalk upptagas tre: i Fin¬
Sigismunds
konfirmations¬
bref 1594.
Donations¬
brefven 1609.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
