Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §33. Rikets råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådets med¬
lemmar.
262 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
karakter som under medeltiden; dock framträdde genast en
väsentlig skillnad. De anspråk på ett maktskifte med ko¬
nungen, som röjt sig t. ex. i Kalmar recess och andra urkun¬
der, hade kväfts i blod 1520, och det dröjde länge, ända till
Johan III:s tid, innan man åter med en förstulen suck bör¬
jade draga sig till minnes medeltidens härlighet och låta
yttranden i sådan riktning förspörjas. Men rådet framstod
ändock som en representant för riket bredvid konungen.
Afven om det icke längre begagnade riksklämman, brukade
det i särdeles viktiga fall vid sidan af konungen utfärda
öppna bref! eller jämte honom underteckna ratifikationer.
Annu bodde dess medlemmar vanligen i landsorten — det
är särskildt under en del af Gustaf I:s regering, som man
ofta hör talas om rikets råd i landsändarna, i Finland,
Västergötland, Östergötland o. 8. v. Hela rådet samman¬
kallades blott en eller annan gång om året till större möten,
eljest nöjde man sig med de närmast boende rådsherrarne,
och rådsmötena kallades alltjämt herredagar.
Uti sammansättningen skedde likaså en betydelsefull
förändring, i det efter 1527 de andliga medlemmarne små¬
ningom férsvunno ur radet.2 Hädanefter bestod det endast
af »riddare och svenner», länge i regeln tagna ur ett täm¬
ligen begränsadt om än småningom ökadt antal gamla
eller förmögna frälseätter.3 Det utgjorde liksom förr den
finaste eller mest lysande blomman af adeln. Det var ett
undantag, när under Gustaf I magistern Kristoffer Anders¬
son inkallades i rådet. Det upprepades knappt förrän un¬
der Gustaf Adolf, då den lärde Johan Skytte, och under
Kristina, då juris och medicine doktorn Johan Adler
Salvius (såsom hofkansler) dit inkallades; Kristoffer An¬
dersson tillhörde dock genom börden småfrälset. Enligt
landslagen skulle det bestå af infödda svenska män.
Gustaf Vasa satte sig i detta som i annat öfver lagens bud,
och Karl IX fick 1607 i sin kröningsed ett medgifvande
! Jfr Odhner, Sv. inre hist., s. 137, not. Det skulle tjäna som
»signum antiqu&e libertatis>, att rådet i sin helhet underskref bret
till frammande makter 0. s. v.
2 Jfr SRA. I, s. 829 f.
3 Om arffurstarne i radet se § 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
