Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §33. Rikets råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 33. Rikets råd. 273
plats, och dimmiga föreställningar om medeltidens sam¬
hällsförhållanden ökade begreppsförvirringen.! Äfven i fråga
om betydelsen af uttrycket med råds råde gjorde sig olika
uppfattningar gällande, och redan nu förfäktades den åsikten,
att därmed menades med rådets samtycke, liksom att det
gällde regeringens utöfning äfven i detaljer.? Ja, det sak¬
nades icke allt tal om ständernas rätt icke blott att del¬
taga i utnämningen till höga ämbeten, rådsämbetet någon
gång inbegripet, utan äfven att till sådana uppsätta förslag.?
Det var äfven ett annat arf från forno, som innebar
för rådet ett frö till söndring och upplösning. Dess aristo¬
kratiska karakter är redan antydd. Väl voro exemplen på
upptagandet inom detsamma af nyadlade »novi homines»
ej längre så alldeles sällsynta, men just detta underblåste
en opposition mellan de högadliga och de lågadliga ele¬
menten, som fortplantade sig till riksdagen, där dessutom
rådets partitagande i allmänhet för de högadliga intressena
ej kunde inge de ofrälse stånden förtroende för dess på¬
stådda medlarekall och äfven stötte lågadeln.
Om riksrådens ansvar för sin verksamhet såsom sådana Rådets ansvar.
blef ingenting i lag bestämdt.? Johan III liksom hertig
Karl anklagade dem inför ständerna, och den senare lät
en ständernas domstol döma de anklagade. men det gällde
då högförräderi. RF. 1634 berörde väl proceduren mot de
fem höga ämbetena, rikskollegierna och deras assessorer
($ 41) men icke uttryckligen riksråden i allmänhet. 1675
och 1680 var det fråga om rådets verksamhet såsom del¬
aktigt i förmyndarregering, och om dennas ansvar var senast
stadgadt i 1660 års additament. Om ständernas rätt och
’ Jfr Ralambs deduktion vid riksdagen 1660 i Stockholm om
drotsens »tribunicia potestas» och balanceringen af konungens héghet
mot ständernas frihet, RAP. VIII, s. 69.
? Jfr rådets relation om de anstétliga diskurserna, afg. ’$/,,
1697, HSH. XXVIU, s. 304 f.
3 Jfr éfversikten hos Stavenow, Om riksrddsvalen under fri¬
hetstiden, s. 5—12.
+ Se framställningen hos Svedelius, Om statsrådets ansvarighet,
8. 234 f. samt numera Kjellén, Riksrättsinstitutet.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
