Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §35. Den borgerliga förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 35. Den borgerliga förvaltningen. 283
1594 års försök att ordna regeringen under Sigismunds
vistelse i Polen röjde, att begreppet om en statsförvaltning Begreppet om
verkligen börjat tränga igenom. Det är redan antydt (s. ven
237), huru rådets första förslag till regeringsordning (SRA.,
III, n. 138) för första gången skilde statsämbetena från
hofsysslorna och genom sina visserligen kortfattade instruk¬
tioner för olika slags ämbeten och förvaltningsområden
pekade hän mot 1634 års regeringsform.
När 1602 rådet åter upprättades, utsågos i samman- Riksämbets¬
hang därmed äfven innehafvare af rikets fem höga äm- eer
beten, och under Gustaf II Adolfs regering började omsider ämbetsverk.
kring dem anordnas fasta ämbetsverk med kollegial sam¬
mansättning, såsom svea hofrätt (1614), kammaren (reor¬
ganiserad 1618), kansliet (instr. 1626), hvarjämte grunden
lades så väl till krigsrådet som till amiralitetet.
Genom 1634 års regeringsform blef förvaltningens RF. 1634 och
organisation tills vidare afslutad. Fem rikskollegier upp- förvaltningen.
rättades: svea hofrätt, krigsrådet, amiralitetet, kansliet och
räkningekammaren, hvart och ett under ordförandeskap af
en bland de höga riksämbetsmännen. De skulle ha sin
ordinarie lokal i Stockholm, deras sammansättning bestäm¬
des, och föremålen för deras verksamhet angåfvos.! Landt¬
regeringen fick likaledes sin organisation; landshöfdinge¬
dömena uppräknades, och Stockholm ställdes under en
öfverståthållare. Krigsväsendet skulle landshöfdingarne ej
befatta sig med, men i gränsprovinserna kunde general¬
guvernörer tillsättas, som äfven hade militär myndighet.
Egendomligt nog bestämdes, att landshöfdingedömen och
- Slottshopmanskap» ej skulle riicka lingre än tre år, om ej
konungen annorlunda förordnade; denna bestämmelse blef
dock icke länge iakttagen.
RF. gaf vidare utförliga bestämmelser om ämbetsmäns Ämbetsmäns
redovisning och ansvar. Hvarje ämbete skulle vara skyl- ver
digt att årligen göra reda för konungen själf, om han så
funne för godt; eljest inför sitt kollegium. Rikskollegierna
själfva skulle redovisa inför konungen eller de fem högsta
riksämbetena, hvarvid öfverståthållaren skulle företräda
! Längre fram tillkommo två nya kollegier, bergskollegium (1637)
och kommersekollegium (1651).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
