Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §35. Den borgerliga förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 35. Den borgerliga förvaltningen. 285
ring sökte tillmötesgå, utan äfven på ämbetsmännens oaf¬
sättlighet. Gustaf Adolf hade i sin konungaförsäkran af¬
gifvit ett dylikt löfte, men det gällde närmast den tidens
få »höga ämbeten», och det upprepades afsiktligt icke i de
följande konungaförsäkringarna. Uti sina besvär höll adeln
frågan vid lif, och regeringen satte däremot ett småningom
aftagande motstånd. Det vore ett regale och jus Majestatis,
hette det 1633, att af- och tillsätta tjänare i riket. Tjän¬
sterna vore intet arfvegods, svarades 1649, och öfverheten
förbehölle sig makt att efter godtfinnande göra förändringar
med deras innehafvare. 1672 hette det mera sväfvande:
oatt ingen utan brott eller andra viktiga orsaker skulle
förflyttas», det ville K. M. hafva i nåd. betänkande och vid
tillfälle låta vinna eftertryck, K. M. dock förbehållen dess
frihet i tjänsters utdelning.!
Städerna hade från början under regeringens högsta
inseende bildat i öfrigt tämligen själfständiga kommuner.
Gustaf Adolfs regering blef för deras senare utveckling
afgörande. Den aldrig utfärdade stadgan om städernas
administration 1619 innehöll de grundtankar, som sedan
mer eller mindre fullständigt tillämpades. Ett större be¬
roende af regeringen, upprättandet af en representation för
menigheten, de äldstes råd, och fördelning af de kommu¬
nala uppgifterna mellan ståthållaren eller den kungl. stads¬
fogden, magistraten och menighetsrådet voro några resultat
af denna nya organisation. Kristinas förmyndarregering
gick ett steg längre. Enligt 1634 års RF. skulle lands¬
höfdingen ej längre hafva med »rådstugan» att göra utan
en kungl. stadsfogde där presidera. Regeringen företog
sig nu att utnämna juridiskt bildade borgmästare med
kunglig -fullmakt, med eller utan föregånget val, hvilka
skulle ersätta den kungl. stadsfogden. Under hela perio¬
den sökte sedermera städerna att återfå sin gamla valrätt,
! Jfr res. på prästest. besvär 1633 $ 9, på adelns 1649 $ 3, 1664 $
27 och 1672 $ 87, så ock diskussionerna 1654 och 1672, RAP. V: 1, s. 230,
XI, s. 237 f. I 1660 års addit. till RF. hade man fått in några garan¬
tier i den vägen ($$ 8, 11), men ännu 1664 förbehöll sig K. M. rätt
- att göra förändring med tjänsterna genom indragning eller ombyte.
Städernas
styrelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
