Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §36. Rättskipningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521— 1680).
Rättegångs- gångsstadga antogs med ständernas »råd och betänkande»
stadga 1598.
1600 års riks¬
dagsbeslut.
Rättegångs¬
ordinantian
1614.
Den kungliga
hofrätten.
Rättegångs¬
process
1615.
1598. Högsta domsrätten skulle utöfvas af rikets råd, alla
lagmän, häradshöfdingar, fogdar och andra gode män,
hvilka årligen skulle samlas till distingsmarknaden i Upp¬
sala och där döma i alla under konungen hänskjutna mål.
Enligt 1600 års riksdagsbeslut skulle konungs rättareting
årligen hållas i Uppsala och Linköping, på båda ställena,
om så behöfdes, eller på ettdera, och skulle alla lagmän
och häradshöfdingar, som undfått kallelse, infinna sig som
bisittare i nämnden. Ingendera föreskriften gick bokstaf¬
ligen i uppfyllelse. Under sin egen regering kallade Karl
IX tid efter annan sex eller tolf häradshöfdingar att en viss
tid sitta för rätta vid hofvet för att sedan aflösas af andra,
eller anordnades särskilda domstolar vid marknaderna eller
i hufvudstaden, sammansatta på växlande sätt, eller dömde
konungen och rådet.
År 1604 hade Karl IX för riksrådet framställt ett för¬
slag till ordnande af rättskipningen vid hofvet under ord¬
förandeskap af riksdrotsen eller rikskansleren. Det ledde
då ej till någon påföljd, men det låg till grund för den
anordning, som omsider under Gustaf II Adolfs regering
vidtogs. På riksdagen i Orebro 1614 antogs en ny rätte¬
gångsordning. På grund däraf, att allmogen »ger sig strax
till hofva» och konungen ej alltid själf kunde personligen
öfvervara rättegångsärenden, skulle konungens dom upp¬
dragas at en kunglig hofratt, och hvad denna dömde skulle
ej vidare kunna ändras. Den skulle bestå af riksdrotsen
som ordförande och som bisittare fyra riksråd, fem af adel
samt fyra lärda och lagfarna män (fullm. af d. 16 febr.
1614); om någon af bisittarne afginge, skulle de kvar¬
varande sätta sex i valet, af hvilka konungen skulle ut¬
nämna en. Hofrätten eller, som den också kallades, ko¬
nungens högsta nämnd skulle äga att döma konungs dom
och ursprungligen äfven att bryta »alla skroksokner och
ofsokner». Konungen förbehöll sig dock benådningsrätten,
och lifssaker skulle, endast med vissa undantag, under¬
ställas honom. Men redan året därpå i rättegångspro¬
cessen d. 23 juni 1615 ändrades förhållandet. Visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
