Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §38. Finansväsendet och skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 Det nya konungadémet pa landslagens grund (1521—1680).
skyldig jord, vanligen in natura, utgingo. Med anvisningar
på jord eller räntor betalades tjänster och bestredos ut¬
gifter, och hela statsverket rubbades, när af en eller annan
anledning dessa inkomstkällor minskades eller uteblefvo.
Gustaf Adolfs regering betecknade i detta fall en brytning,
som dock aldrig blef fullt genomförd. Sveriges lysande
utveckling på hans tid uti inre och yttre hänseende gjorde
det gamla hushållningssystemets tröghet och otymplighet
kännbara; konungen samt Axel Oxenstierna voro också de
svenska statsmän, som först uppmärksammade de indirekta
skatternas finansiella betydelse och äfven sökte utveckla
dem efter förmåga,! men de långvariga krigen och landets
föga utvecklade hjälpkällor lade hinder i vägen för öfver¬
gången till ett nytt system.
Kronans fasta Kronans jordegendom vann genom den andliga reduk¬
egendom. tionen, som på 1540-talet utsträcktes äfven till socken¬
kyrkorna, en betydande tillökning, beräknad till 12- 4 13,000
hemman,? och härtill kom vidare, att Gustaf Vasa upp¬
ställde och häfdade kronans rätt till allmänningar, numera
kallade »konungens och kronans allmänningar»,? enligt den
bekanta 1542 uttalade satsen, att »alla sådana ägor, som
obygda ligga, héra Gud, konungen och Sveriges krona till».
Detta gällde närmast skogarna; till en början uppmuntrades
torps och nybyggens anläggande å dessa, men genom 1600¬
talets skogsordningar (1647 och 1664) blefvo inskränk¬
ningarna större och strängare så väl i afseende på nytt¬
janderätten som nyodlingar. Kronans anspråk utsträcktes
snart äfven till vatten och bergverk. Icke blott hafvet
utan äfven strömmar och inre vatten blefvo föremål för
desamma, fiskena skattlades, och den egendomliga tolk¬
ningen af »konungsådra» — ursprungligen betecknande något
! Jfr Oxenstiernas omdöme om tullarna såsom »Gud behagliga,
ingen skadeliga> och ingen »rembolte» förorsakande, SRP. VI, s. 513,
»de skiligste och minst sensible medel, som finnas kunne> (betän¬
kandet ’*/,, 1636), samt Odhner anf. arb. s. 227.
2? De ända in på början af 1700-talet särskildt bokförda kyrko-,
kloster- och prebendehemmanen voro likställda med kronohemman.
3 Det gällde lands- och häradsallmänningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
