Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 39. Kyrkan. 315
Johannes Rudbeckius, som beskylldes för att vilja »lägga
trappan» till prästernas höghet.
Under tiden hade man i kinkigare fall börjat från
domkapitlen vända sig till det vid riksdagar eller möten
församlade prästerskapet, hvilket under namnet consistorium
regni, consistorium comitiale, öfverkonsistorium, bildade
ett slags interimistisk 6fverstyrelse f6r kyrkan och stundom
afgaf formliga domar, i viss mån äfven ersatte ett kyrko¬
möte, någon gång fick erkännande af regeringen men
aldrig någon lagligt ordnad verksamhet.
Verkliga kyrkomöten hade de första Vasa-konungarne
sammankallat för frågor om bekännelsen, gudstjänsten m.
m. d. Stundom hade dock biskopsmöten fått företräda ett
allmänt kyrkomöte. Ett nationalkoncilium hade varit lösen
under Johan III:s senare år, och Uppsala möte 1593 hade
närmast haft karakteren af ett sådant. I prästerskapets
postulater 1593 äskades ock, att kyrkomöten (biskoparne,
kapitlen och de lärdaste i stiften) skulle hvart tredje år få
sammanträda och öfverlägga om religionssaker, men det
vann ej bifall, och den grundsatsen kan anses som fast¬
slagen, att det tillhörde konungen att sammankalla kyrko¬
möten, men det skedde ej vidare.! TI stället tillkallades
stundom biskoparne eller anlitades, såsom nyss nämndes,
prästeståndet vid riksdagar och möten eller behandlade
ständerna i sin helhet äfven kyrkliga frågor. Tanken på
ett af både präster och lekmän sammansatt national-kon¬
cilium (>»Guds församlings allmänna möte») såsom kyrkans
högsta myndighet jämte öfverheten togs dock tid efter annan
upp igen och behandlades i kyrkolagförslagen? men rönte
ingen uppmuntran af regeringen.
Om prästerskapets privilegier se vidare & 42.
i biskopsdémen och siga: papa cur facis?>» yttrade Oxenstierna vid ett
annat tillfälle. Jfr ock Oxenstiernas stora tal vid öfverläggningen i
rådet med prästerskapet d. 18 juli 1636 (SRP. VI, s. 418 f.), som sär¬
deles väl utvecklar den politiska sidan.
! Ärkebiskop Abraham hade i början af 1595 hållit ett kyrko¬
möte i Uppsala, men det ogillades af hertig Karl.
? Jfr utvecklingen i Emporagrii kyrkolagförslag, Kyrkoord¬
ningar etc. II, 2, s. 296 f.
Consistorium
regni.
Kyrkométe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
