Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adeln under
1500-talet.
320 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
(J. H. Eberhardt), Försök till en historia om Sveriges adel (ny
uppl. 1822 med forts. af annan förf.). G. Djurklou, Om Göran
ånssons till Bolmsnäs jordebok (VHAAH. XXVIII; jfr andra skrif¬
ter af samma förf. under $ 23. Lagus, Undersökningar om den finska
adelns gods och ätter (1860). A. G. Ahlqvist, Om aristokratiens
förhållande till konungamakten under Johan III:s regering I, II (1864
—66). S. J. Boöthius, Om den sv. högadeln under k. Sigismunds re¬
gering I (1877). S. Bergh, Karl IX och den sv. adeln 1607—09
(1882). M. O. A. Wester, Adelns privil. och makt under Gustaf II
Adolfs regering (kons. afh. 1867). 8. Wieselgren, Om sv. riddar¬
huset och dess ätter I (Ak. afh. 1869). H. Raab, Den adliga rust¬
tjensten (1870). Jfr Anrep, Sy. adelns attartaflor I—IV (1858—64);
B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med skéldebref firsedda
men ej å riddarhuset introducerade sv. adelns ättartaflor (1872—75:
jfr rec. af G. Djurklou i Hist. Bibl. Il); Forssell, Sv. inre hist.
under Gustaf I; Odhner, Sv. inre hist. under dr. Kristinas formyn¬
dare; H. Wachtmeister, Utredn. ror. de ridd. och adelns priv., for¬
måner, rättigheter och friheter, hvilka böra anses ännu äga gällande
kraft (1886); C. Annerstedt, Ett blad ur Sveriges kulturhistoria
(Ord och bild 1894); E. Hildebrand, En brytning i sv. adelns
historia (ibidem 1895).
Handl. rör. kronogodsens försäljning (HSH. XXI; jfr. XXXIV).
G. Forsgrén, Bidr. till sv. gref- och friherrskapens hist. 1561—1655
I (Ak. afh. 1885). Nordisk Familjebok, art. grefve och friherre. 5.
Clason, Till reduktionens förhistoria. Gods- och ränteafsöndringarna
och de förbudna orterna (Ak. afh. 1895). C. v. Bonsdorff, Om
donationerna och förläningarna samt frälseköpen i Finland under dr.
Kristinas regering (1886; jfr rec. af G. Forsgrén i Hist. Tidskr. 1887).
Gok Bonsdorff Ofversiktl. framstaillning af kronoabalienationerna
i Finl. vid dr. Kristinas tronafsigelse (Hist. Arkisto X, 1889).
Adeln! bibehöll 1500-talet igenom i det hela samma
skaplynne som under medeltiden, och äfven sedan af¬
görande förändringar inträdt, kvarstod i tankegång och
anspråk mycket af det gamla frälsets egenart. Adels¬
mannen var alltjämt född krigsman, närmare bestämdt
ryttare. Vapentjänsten till häst var betingelsen för frälse,
liksom för sköld och hjälm, och äfven om undantag gåfvos,
var det ådagalagd mandom mot rikets fiender, som länge
förutsattes såsom det egentliga skälet till adlande.? Adeln
fortfor vidare att vara en jorddgareklass, var en jordbru¬
kande landadel, som älskade jordförvärf med passion. Alla
! Adel som beteckning på frälset kom in med Gustaf I:s re¬
gering och trängde efter hand ut den gamla benämningen.
? Jfr förslagen till adelsprivilegier 1594 (SRA. III, s. 410). Pri¬
vilegierna 1569 nämnde också i främsta rummet krigssaker men
talade äfven om >»trogen tjänst och dygd> i allmänhet. 1664 åter
talade adeln själf dels om märkliga krigstjänster, dels om lärdom
och bokliga konster såsom motiven till adelskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
