- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
336

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johan III:s tid.
336 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
närmaste fränder och några af de mest framstående svensk¬
finska adelsätterna. Motiven voro förmodligen af två slag.
Å ena sidan ville konungen utan tvifvel därmed höja kro¬
nans glans, å den andra minska afståndet mellan furstarne
hans bröder och den öfriga adeln. De förmåner, som åt¬
följde de nya värdigheterna, voro att börja med icke stora.
Grefvarne fingo endast obetydliga förläningar, friherrarne
under Eriks tid inga. Grefskapen skulle gå i arf efter
förstfödslorätt, dock, såsom det synes, endast inom äldste
sonens manslinie.! Af sina underhafvande fick grefven
uppbära den årliga skatten men hade inga höghetsrättig¬
heter. Grefvarne fingo afgifva en särskild trohetsförplik¬
telse, enligt hvilken de bl. a. vid hvarje regentombyte
skulle söka konfirmation 4 grefskapet.? För grefskapen
skulle göras vapentjänst. Friherrarne fingo rätt att af
egna landbönder med vissa undantag uppbära konungs
sakören. Om säterifriheten se sid. 325.
Annorlunda vardt förhållandet under Johan TII. Gref¬
varne framställde vid hans kröning yrkanden, hvilka också
i det närmaste iakttogos. I adelsprivilegierna ägnades ett
par paragrafer åt grefvar och friherrar, men någon allmän
konstitution för dem utfärdades aldrig, utan villkoren fast¬
ställdes i de särskilda grefve- och friherrebrefven.? ‘I’va
af de gamla grefskapen förstorades, ett fjärde stiftades, och
därjämte utdelades äfven friherrskap.
Dessa län gingo i arf efter förstfödslorätt till mot¬
tagarens manliga afkomma.* Anka blef i besittning af
länet under sitt änkostånd, om inga söner funnes, likaså
under dessas omyndighetsålder. Yngre söner skulle af¬
läggas med en summa penningar, och döttrar erhålla
brudskatt, när de trädde i äktenskap. Funnes endast
’ Forsgrén, ofvan anf. arb. s. 12 f.
2 Nagon konfirmationsansékan talades ej om i Johans grefve¬
och friherrebref, men skyldigheten Aterupplifvades sedan.
3 Grefvarnes yrkanden SRA. II, n. 395; konfirmationen på Per
Brahes grefskap ibid. n. 396. .
4] praxis förekommo längre fram enstaka undantag härifrån;
jfr Clason, s. 32.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free