Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrköpings
besluts-gods.
340 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
På densamma begynte man åter fästa mera uppmärksam¬
het mot 1500-talets slut, och det var hertig Karl, som i
sitt furstendöme först synes tillämpat det system vid do¬
nationer, som sedermera fick sin formulering 1604 och som
han redan 1594 velat förmå Sigismund att acceptera.!
I fjortonde punkten af Norrköpings riksdagsbeslut 1604
hette det nämligen, att inga donationer i jordagods skulle
göras af konungar eller furstar på andra villkor, än att
donatarien, när någon förändring skedde i regeringen, hos
den tillträdande konungen eller fursten skulle söka stad¬
fästelse på godset. Icke heller finge han sälja eller för¬
panta detsamma utan att först ha hembjudit det åt konungen
eller fursten. Bortginge donatarien utan manliga bröst¬
arfvingar, skulle godset hemfalla till kronan igen och icke
gå 1 bak- eller sidoarf. Lämnade han dotter efter sig,
skulle öfverheten förse henne med brudskatt; men toge
hon en man, som konungen eller fursten kunde vara nöjd
med, skulle »länet» förlängas in på honom och bådas äkta
mansarfvingar. ’
Det lider väl intet tvifvel, att denna formulering till¬
kommit för att förlika vasaregimens praxis med lands¬
lagens förbud i fråga om minskning af kronans egendom.
Föreskriften om kunfirmationsansökan höll vid makt med¬
vetandet om länskarakteren, låt vara att Gustaf Adolf för
sin del i 1617 års adelsprivilegier lofvade att ej vägra
sådan — och vid mansliniens utslocknande var det rege¬
ringen förbehållet att pröfva en eventuell mågs duglighet,
att sålunda tillgodose kronans bästa.
Det märkliga och för systemet olycksbringande in¬
träffade emellertid, att denna bestämmelse i Norrköpings
beslut icke iakttogs, utan att allodiala donationer utan
något villkor fortfarande utdelades och att Norrköpings
beslutsgods kunde förbättras till fullständigt allodiala, ehuru
rättsgiltigheten af sådana donationer och förbättringar svår¬
ligen kunde anses orygglig.?
’ SRA. IIT, s. 452.
2 Johan Skytte anförde en ging i rddet (SRP. VI, s. 169), att
han varnat Gustaf Adolf att icke bortgifva så många gods fran kro¬
nan. Konungen skulle då svarat, »att han det väl måtte göra, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
