- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
382

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sekreta
utskottet.
Bankoutskott.
Riksdagarnas
längd.
Riksdags¬
beslutet.
382 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
otillräckliga med den sammansättning, som ständerna hade.
Man fann nödvändigheten att om viktigare ärenden öfver¬
lägga med en trängre krets, och så tillkom det sekreta
utskottet, sedan 1627 en allmer nödvändig del af den sven¬
ska riksdagen. Åt detsamma öfverlämnades en särskild
proposition, att börja med i utrikes ärenden, slutligen äfven
uti inrikes,! och med detsamma höllos af regeringen öfver¬
läggningar. Stånden utsågo ursprungligen dess medlemmar,
och detta var med få undantag (1634, 1643, 1672) regeln
under de båda stora förmyndarregeringarna. Myndig
konung åter utsåg efter Gustaf Adolfs tid själf utskottet.
Vanligen bestod det endast af medlemmar ur de tre högre
stånden, några gånger (1627, 1635, 1638, 1675) voro äfven
bönder tillkallade. Sekreta utskottets betänkande samman¬
fattades i ett särskildt beslut, och åt detsamma gafs i riks¬
dagsbeslutet samma laga kraft, som detta ägde.
Längre dröjde det, innan stånden började utse utskott
för att bereda särskilda frågor. De första exemplen före¬
kommo under Kristinas förmyndarregering; de utsågos af
hvart stånd för sig men höllo stundom sammanträden med
hvarandra. Något ständigt utskott förekom däremot icke,
förrän riksdagen begynt taga bankoverket om hand. Sedan
1664 förekom ett bankoutskott, bildadt af de tre högre
stånden. Äfven detta utskott var sekret.
1500-talets riksdagar voro i allmänhet korta, räckte
stundom blott en vecka, t. o. m. några dagar. Sedan växte
längden ända till 4!/, månader, som uppnåddes af 1650
års riksdag.
Riksdagsbeslutet uppsattes med ledning af ständernas
svar på regeringens propositioner uti det kungl. kansliet
och delgafs ständerna eller ett utskott af dem. Dessa fingo
göra sina anmärkningar, hvilka stundom ledde till ändring,
stundom icke, och regeringen försökte ibland göra egen¬
mäktiga tillägg. De äldsta besluten, t. ex. 1527 och 1529,
1 1672 delade sig SU. i två afdelningar, en för inrikes, en för
utrikes saker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free