- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
392

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Öfverlägg¬
ningar med
särskilda
stånd.
Initiativet.
Ståndens
besvär.
392 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
under myndig konung ständerna kunnat göra det, kan
dock svårligen ha varit lagbudets mening.! Men äfven
på detta område visade sig till sist ständernas växande
föreställning om sin betydelse. På riksdagen 1675 begärde
de af konungen tillstånd att få öfverse medlens förvaltning
under förmyndartiden, ifall han ej själf ville belasta sig
med sådant arbete, och konungen gaf sitt samtycke till en
ständernas kommission trots det kvittobref, som han gifvit
sina förmyndare. Äfven om ingenting direkt nämndes
om ansvar, kunde dock krafvet på sådant skymtas i fjärran.
Med särskilda stånd behandlade regeringen frågor,
som ansågos angå dem ensamt eller hufvudsakligen, med
adeln om riddarhuset och vapentjänsten m. m., med präster¬
skapet om kyrko- och undervisningsväsende, med borger¬
skapet om handel och näringar. Om prästerskapet såsom
consistorium regni se sid. 315.
Sättet för riksdagens uppkomst och utveckling gjorde,
att initiativet tillkom regeringen, och i allmänhet smögo
sig riksdagsbesluten punkt för punkt efter dess proposi¬
tioner. Det hindrade dock icke att, sedan riksdagen hunnit
litet längre i själfmedvetande, frågor kunde komma å bane,
som regeringen icke väckt. Men dessutom hade ständerna
genom sina besvär en möjlighet att draga fram hvilka frå¬
gor som helst, visserligen icke i regeln till samfäld diskus¬
sion, ty besvären voro hvarje stånds enskilda affär, men i
alla fall under ögonen på regeringen, hvars resolutioner de
väntade och erhéllo. Under gifna omständigheter kunde
det ock inträffa, att de tre lägre stånden i vissa frågor
gjorde gemensam sak, liksom 1675 och 1678 samtliga stän¬
derna förenade sig i betydelsefulla inlagor till K. Maj:t.
* *

*


Riksdagen hade sålunda under 1600-talets lopp éfver¬
tagit arfvet efter landsortsständerna, med sig assimilerat
’ Om formerna för detta ansvars utkräfvande, jfr under $ 50
1680 års händelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free