Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §47. Konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 47. Konungadömet. 403
Konungabalk, konungaförsäkran och successionsord¬
ning.1 At den stora lagkommissionen uppdrogs att utar¬
beta förslag till de nämnda lagarna, och vid slutet af Karl
XI:s regering var den färdig med detta arbete. Alla tre
förslagen gillades af kanslikollegiet; konungabalken ut¬
ställdes till yttrandens afgifvande åt öfver- och under¬
domare i Sverige, Finland och Östersjöprovinserna, åt ge¬
neralguvernörerna, äfvensom åt ridderskapet i Estland.
Konungabalken var fördelad i tolf kapitel, handlande
om tronföljden, den kungliga makten, kröning, bröllop,
lifgeding, de kungl. barnens underhåll, begrafningshjälp
samt konungens testamente; vidare om undersåtarnes plik¬
ter, konungens råd, ämbetsmännen samt kronans makt att
i alla tider föra talan å sina rättigheter. Andra kapitlet
uppräknade i 17 punkter det kungliga väldets yttringar.
Konungen var »allena rådande och bjudande» samt oan¬
svarig, hans makt i sitt arfrike »alldeles obeskränkiat>.
Han ägde att stifta och tyda lag, stadgar och förordningar
både i världslig och kyrklig rätt samt hafva högsta rätt
och styrsel öfver stat och kyrka; högsta domsrätt samt att
utleta sanningen »antingen efter laga process eller sitt
kungl. godtfinnande» äfvensom att skärpa och lindra straff;
att efter sitt behag utdela både världsliga och kyrkliga
ämbeten; att förfoga öfver krigsmakten till lands och sjös,
föra krig, sluta fred och förbund; förfoga öfver »all kungl.
rättighet och kronans ingäld> samt pålägga undersåtarne
nödiga pålagor »vid hvarjehanda påfordrande fall»; veder¬
gälla trogna tjänster med benådningar men ingen krono¬
jord afyttra, utan att efterträdaren hade rätt att kalla den
under kronan igen, m. m.? Konungen finge vidare låta
kröna sig, när han funne för godt, samt skulle tillsäga
undersåtarne att hålla dem vid den rena evangeliska läran,
skydda dem hvar och en vid lag och rättvisa samt för¬
svara riket mot yttre våld.
! Jfr E. Hildebrand, Enväldets tilltänkta grundlagar, Hist.
Tidskr. 1895; J. H. Schröder, Konungabalken af år 1696.
? Till de kungl. maktfullkomligheterna hörde äfven »bön- och
fastedagar att påbjuda»>.
Förslaget till
konungabalk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
