- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
412

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §49. Förvaltning, rättskipning och försvarsväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

412 Det karolinska enväldet.
under den senare stora förmyndarregeringen, hvars onda
frukter Karl XI fått skörda under kriget. En motsida till
förvaltningens slapphet hade visserligen den omständig¬
heten varit, att ämbetsmännen icke fingo ordentligt ut sina
löner. Sjalfva rådets ingripande i styrelsen under de
mäktiga fem riksämbetsmännens ledning innebar dessutom
för de pfalziska konungarne något i grund och botten mot¬
bjudande; Karl X lämnade under sin regering två af de
höga ämbetena obesatta. Det var under sådana förhållanden
Karl XI efter kriget grep in. Verksamheten på förvalt¬
ningens och rättskipningens områden gaf åt hans regering
dess särskilda färg.
Riksämbetena De fem höga ämbetena fingo först och främst dö bort.
försvinna. Efter Karl Gustaf Wrangels död 1676 utnämndes ingen
riksmarsk. Sedan Magnus Gabriel De la Gardie 1680 blif¬
vit drots, utnämndes ingen rikskansler, men den förre inne¬
hade sitt ämbete som K. Maj:ts drots till sin död 1686,
riksamiralen Gustaf Otto Stenbock likaså såsom öfverste
amiral till 1685 och riksskattmästaren Sten Bielke såsom
konungens skattmästare till 1684. I stället för rikskans¬
leren trädde presidenten i kansliet, och kammarpresiden¬
ten fick ersätta riksskattmästaren.
Rikets råd för- Vidare försvunno efter hand rikets råd till större delen
svinna mer och ur koilegierna, och dessa senare undergingo till en början
mer ur kolle-, G ge å ‘ ° , :
gierna, ingripande förändringar. Kanslikollegium behöll visser¬
ligen i ett något växlande antal sina rikskansliråd, nu¬
mera »K. Maj:ts och kansliråd»; men kammarkollegium
räknade snart blott ett enda utom presidenten; i amirali¬
tet var generalamiralen slutligen det enda kungl. rådet; i
Svea hofrätt presidenten; i krigskollegium, som flera år
saknade egen president, fanns det länge icke något kung¬
ligt rAd.
Kollegiernas Den mest karakteristiska förändringen med kollegierna
upplösning. bestod vidare däri, att förvaltningsgrenar utbrötos ur de¬
samma och ställdes under kollegiets chef med ensam be¬
slutanderätt eller under konungen direkte. Det var ett
slags byråkratisk organisation, som infördes och som stun¬
dom ledde till hela kollegiets upplösning, såsom det till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free