Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §53. Grundlagarna 1719—4/3 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 53. Grundlagarna. 437
fingo, liksom förut, hvar sin paragraf, ehuru med stora
förändringar. Ett par ägnades åt det nya statsskickets
betryggande mot alla envåldsplaner. Hela antalet var 13.
Uti försäkringen inrycktes äfven ett förbud mot fursten¬
dömens utdelande, som lämpligare haft sin plats i val¬
akten eller regeringsformen; myntväsendet och »stipen¬
dierna» ansågos ock förtjänta af hvar sin paragraf.
Konungaförsäkran d. 22 mars 1720 ökades ända till
23 paragrafer och hade sålunda hunnit en vidd, som sva¬
rade nära på mot hälften af regeringsformen. De nya
paragraferna betingades väsentligen dels af konungens
ställning som tysk furste (t. ex. 14, 15, 17), dels af ön¬
skan att kraftigare inskärpa regeringstormens efterlefnad
och effektivitet ($$ 8, 13, 16), dels af bekymret för möj¬
liga attentat mot det nya regeringssättet ($$ 22, 23). Arf¬
prinsen hade d. 27 febr. för att bereda sitt val afgifvit en
i sju punkter affattad förbindelse eller kapitulation, i hvil¬
ken de väsentligaste i försäkringen gjorda tilläggen och
inkränkningarna redan voro upptagna.
Konungaförsäkran d. 25 nov. 1751 bibehöll alla den
föregåendes paragrafer utom en (om respekten för konun¬
gens gemål) och ökades till 24 genom tillägg af två nya
till städernas och fabrikernas skydd. Ofriga förändringar
betingades af ändrade förhållanden dels med afseende på
själfva konungahuset, dels med afseende på regeringssättet.
Konungaförsäkran d. 4 mars 1772. 1751 års för¬
säkran borde med skäl kunnat betraktas såsom uttryck
för det fria statsskickets mognad. Men den i slutet af
Adolf Fredriks regering utbrutna ståndsstriden, liksom
händelserna 1768, framkallade vid riksdagen 1771 en debatt
om konungaförsäkrans egentliga karakter. Adeln yrkade,
att den vore en grundlag, som .borde behandlas i enlighet
med 1766 års förordning, ett yrkande, hvilket, för så vidt
försäkran skulle afläggas vid kröningen, innebar, att den¬
samma i hufvudsak skulle vara oföränderlig. De ofrälse
stånden medgåfvo visserligen försäkringens egenskap af
grundlag men påstodo, dels att de föreslagna ändringarna
ej rubbade statsskickets grunder, dels att försäkringen fick
sin grundlagsprägel först genom konungens underskrift,
Konungaför¬
‘sdkran ??/,
1720.
Konungaför
säkran ?5/,,
1751.
Konungafér¬
sikran */,
1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
