Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §54. Rikets ständer 1718—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
sekreta utskottet, någon annan deputation eller en särskild
kommission. Därvid ägde de makt att bruka ordinarie
process eller låta saken »på annat sätt afgöras».1 Som
dylika mål oftast borde hållas hemliga, var det särskildt
sekreta utskottet, som behandlade dem, som beslöt arreste¬
ringar och förhörde arresterade, tillsatte kommissioner bland
sina egna medlemmar och ändrade deras dom, anordnade
husundersékningar och lade beslag på enskilda papper,
uppmuntrade och belönade angifvare, begagnade sig af
samtal mellan fyra ögon som bevisningsmedel och använde
tortyr, ändrade K. M:ts beslut och upphäfde laga kraft¬
vunna domar. Den af ständerna själfva 1755 tillsatta
kommissionen förvärfvade på detta område ett fruktadt
namn. Ville ej utskottet själft taga saken om hand, upp¬
drog det åt K. M:t att tillsätta en extra domstol. Mot
denna rättsosäkerhet reste sig dock den allmänna meningen.
Sekreta utskottet förbjöds vid 1751 års riksdag att på något
sätt föranleda e. o. domstolars tillsättande, och i en skrif¬
velse till K. M:t ("/; 1752) anhöllo ständerna, att inga
sådana vidare skulle förordnas. Det halp dock icke.
Uppskrämda af 1755 års händelser anmodade ständerna
regeringen att eventuellt utse en utomordentlig kommission
öfver politiska stämplingar, och så tillkom den afskydda
Palmstiernska kommissionen 1757. Af K. M:t förordnade
extra kommissioner ogillades ännu en gång vid nästa riks¬
dag (RSt. bref 21, 1762), och nu iakttogs förbudet bättre,
om än icke fullständigt. Mössorna hade skarpt ogillat
äfven ständernas kommissioner, och dock tillsattes en så¬
dan vid riksdagen 1765—66; därjämte beslöto ständerna
själfva, utan att iakttaga laga rättegångsformer, att de-s.
k. växeldeputerade skulle undergå vissa straff, och anmodade
K. M:t att låta verkställa dem.? Vid de sista riksdagarna
var det endast med svårighet, som ständerna hindrades
att draga politiska mål från ordinarie domstolar eller att
åter tillsätta dömande kommissioner.
En bekväm form för politiska straffdomar, när man
ej kunde anlita kommissionens omständliga och impopulära
’ Borgmistar Aulsevill 1738, cit. hos Malmström, II, s. 294.
! Jfr Malmström, V, s. 347 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
