- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
491

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §57. Försöken att ändra och utveckla frihetstidens grundlagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 57. Försöken att ändra och utveckla frihetstid. grundl. 491
gång deputationen föreslog åtskilliga välmenta åtgärder för
att afhjälpa missförhållandena, från och med anställande
af »sedernas väktare» vid läroverken, fastställande af viss
ålder för utöfvande af och befordran till domarämbete (25
och 30 år), upphäfvande af rangordningen för att bota
svenskarnes iiresjuka o. s. v. inda till rätten för ständerna
att utse justitiekansler,’ förklarade den sig sakna tid
att behandla frågan om grundlagarna? och nöjde sig med
att föreslå, att inga förslag, som hädanefter gjordes att
förbättra grundlagarna skulle på samma riksdag kunna
antagas — föga ägnadt att underlätta missbrukens afhjäl¬
pande! -— med att utsträcka ständernas makt (justitiekans¬
lersämbetet, rådsämbetena, sid. 451, 476), men äfven att till¬
styrka större återhållsamhet i fråga om befattningen med
befordringar, samt några förändringar i tjänstebetänkandet.
Konklusionerna svarade ej mot premisserna. Större blefvo
resultaten af ett annat utskotts verksamhet, som behand¬
lade tryckfrihetsfrågan. Se längre fram.
Författningsfrågan upptogs med ännu större intresse
vid nästa riksdag. Uti förträffligt skrifna memorial på¬
pekades 1769, liksom vid föregående riksdag och ännu
skoningslösare än i stora deputationens nyss anförda betän¬
kande, bristerna och föreslogos åtgärder emot dem på ett
sätt, som vittnade om en hög grad af politisk utveckling.
Man återfinner här många af 1809 års idéer, ehuru det
visserligen behöfdes en lång omväg för att hinna till deras
Där anmärktes bl. a. vid $ 45 RF. »Vid denna $ synes böra erinras,
att väl RSt. icke genom någon senare lag ändrat hvad de i RO. ang.
deras göromål sig föreskrifvit, men snart sagdt ingen riksdag har
varit sedan 1723, då icke RSt. företagit och afgjort flera mål, som
icke till deras upptagande hört . .. upphäft lag in casu utan att
sedan ändra samma lag för framtiden, äfvensom ock präste- och
borgarstånden särskildt tagit sig före att de facto ändra konungens
utslag 0. 8. Vv.
! Motiveringen innebar en dräpande kritik af gällande beford¬
ringslagar: eftersom i detta ämbete behöfdes >en mogen, nitisk,
oveldig och arbetsam man», borde man ej vara tvungen att ritta sig
efter »tour och Alder».
2 Ett utskott hade utsetts (°/, 1765) att sammanfatta »alla stin¬
dernas rättigheter och skyldigheter», men man vet ej hvad det ut¬
rättat. :

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free