- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
501

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §58. Ståndstvisterna under frihetstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 58. Ståndstvisterna under frihetstiden. 501
ägarens närmaste arfvingar. De gamla förbuden mot ofrälse
giftermål upprepades i samma stötande ordalag som fordom.
Säterifriheten i fråga om kommunala besvär vidgades, och
rå- och rörsfrihetens utsträckande medgafs. En gårdsrätt
skulle med det första utfärdas för adelns bönder och en¬
skilda betjänte o. s. v. Det var under riksdagens sista
dagar, som bekräftelsen skedde. Präste- och borgarstånd
hunno endast inkomma med ett förbehåll att vid nästa
riksdag få göra påminnelser vid dessa privilegier.
Adelns önskningar hade stigit ännu högre. I ett me¬
morial hade sålunda yrkats, att adelsman utan ämbete
skulle taga plats framför borgare, präster och vissa stånds¬
personer, när han hunnit mogna år; att adelspersoner, när
de befunnes skickliga, skulle framför ofrälse användas i
sådana ämbeten, som adelns vederlikar dittills beklädt,
emedan ofrälse personer hade många utvägar att försörja
sig med, adelsmän endast kunde hjälpa sig fram »literis aut
armis»; att adelsmän framför andra i sin tjänst skulle få
taga sina bondebarn, när de voro flera än bonden själf
behéfde o. s. v.1 Så förbereddes redan i det nya statsskic¬
kets gryning en ståndsstrid, som aldrig fullt bilagd för
detsamma blef ödesdiger.
Till riksdagen 1720 kommo prästerskap och borgare
beredda att upptaga striden. En deputation tillsattes af
adeln för att träda i öfverläggning med de ofrälse om
jämkningar i privilegierna (den s. k. differentiedeputationen),
och de senare hade skyndat att i en samfäld skrifvelse
2/, 1720) äska, att K. M:t ej skulle gifva någon ytter¬
ligare bekräftelse på 1719 års privilegier, innan de fått
göra sina påminnelser, samt att de förra till dess måtte
otill sin verkan hvila».> Adeln visade sig benägen för en
och annan eftergift, men underhandlingen strandade på
frågan om rätten att äga frälsejord. De ofrälse stånden
begärde då (d. 6 juli), att hela saken skulle uppskjutas:
’ RAP. I, s. 168, 169.
* Borgarstandet uppsatte en punktvis affattad protest mot de
ad]. privilegierna, som visserligen ej synes kommit längre än till
bondeståndet men som dock vid 1723 Ars omredigering torde haft
inflytande (tr. 1771).
Standsstriden
1720.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free