Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §58. Ståndstvisterna under frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 58. Ståndstvisterna under frihetstiden. 503
redigeringen gjordes vissa andra medgifvanden (jfr $ 63).
Dessförinnan hade emellertid en häftig strid uppblossat om
den privilegiefråga, som under frihetstiden vardt den öm¬
tåligaste, rätten att bekläda statens ämbeten. RF. 1719
hade i afseende på ämbetens tillsättande stadgat ($ 34),
att därvid. endast skulle ses på förtjänst och skicklighet,
hvilket 1720 ändrades till förnämligast. Ingendera rege¬
ringsformen fäste något bördsvillkor vid tillsättandet af
rikets råd. Adelsprivilegierna af 1719 hade stått i en
bjärt motsägelse däremot. Nu framställde borgarståndet
ett yrkande (’8/, 1723), att hofritter och kollegier samt i
öfrigt domare- och civila ämbeten i allmänhet skulle be¬
sättas till hälften med frälse, till hälften med ofrälse.!
Saken väckte en oerhörd förbittring på riddarhuset. Krigs¬
befälet undertecknade en förbindelse att, när det gällde,
med lif och blod biträda adeln, »så vida och till hvad ex¬
tremitet denna sak gå kan». Adeln svarade med en skarp
inlaga mot borgarståndet; man förklarade tjänsterna vara
för den »det endaste öfriga medlet att förtjäna den knappa
brédfédan», och den uppsatte själf en förbindelseskrift (23/,
1723) att stå en för alla och alla för en, att hafva både
lif och blod osparda för den allmänna friheten samt aldrig
låta borgerskapets tillbud eller något annat oskäligt atten¬
tat mot regeringsform och privilegier vinna framgång, hvar¬
jämte den, som därifrån afveke, förklarades för en från
adeln afsöndrad ledamot. Efter en fortsatt bitter skrift¬
växling förklarade adeln omsider, att den endast ville hålla
‘sig till den 40 paragrafen af regeringsformen i fråga om
befordringar. Äfven de ofrälse stånden föllo undan men
förklarade i en. reservationsskrift (5, 1723), att deras
egentliga mening varit att få ärendet i en gemensam de¬
putation utredt, att de vore nöjda med att därmed finge
anstå till en annan tid, men att de på samma gång vore
redo att med all förmögenhet och krafter försvara »den all¬
männa kära friheten och en oförkränkt jämvikt mellan
fyra lika maktägande ständer samt hvart och ett stånds
fri- och rättighet».? I de dagen därpå, d. 16 okt., daterade
! Tanken därpå var redan väckt 1720.
? Handlingarna HSH. XXXIII; RAP. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
