Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §58. Ståndstvisterna under frihetstiden - §59. De nya grundlagarna 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Revolutionen
1772.
Regeringsform
AB 1772
510 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
legierna voro allvarsamt hotade. En vig tycktes öppna
sig, på hvilken de tre lägre stånden kunde franvrista
adeln det ena efter det andra; man närmade sig en inre
samhällskris, då revolutionen kom emellan, främjad af den
fara, hvari det första ståndet råkat.
§ 59. De nya grundlagarna 1772—1809.
Litteratur: (Modée), Utdrag ur publique handlingar X—XV (går
t. o. m. 1794; sedan årstrycket).
Försöken att genom ständerna själfva åstadkomma en
förbättring i regeringssättet hade sålunda gång efter annan
misslyckats. . På riksdagen 1771—72 var det icke ens tal
därom; tvärt om befästes statsskicket i sin helhet, och de
gamla missbruken fortforo. Partisöndringen hade blifvit
ännu hätskare genom ståndsstriden; hattpartiet var upp¬
löst och adeln hotad i sina privilegier. Det segrande par¬
tiets beroende af Ryssland var större än någonsin, och
hvarje klarsynt fosterlandsvän måste däraf frukta det värsta.
Det hade kommit därhän, att för många en revolution bör¬
jade te sig som enda utvägen ur förvirringen, och efter¬
världen har haft svårt att gifva dem orätt. Väl kom den
att något brutalt. afbryta en i många afseenden rik ock
intressant politisk utveckling, men om konungen d. 21 aug.
kunde själf diktera villkoren, var det väsentligen ständer¬
väldets egen skuld.
Regeringsformen d. 21 aug. 1772, under sommaren
utarbetad i Loka af konungen i samråd med K. F. Scheffer
och utan diskussion af ständerna antagen på rikssalen, för¬
klarade (8 39) alla ifrån 1680 till dåvarande tid såsom
grundlag ansedda stadgar för afskaffade och skulle sålunda
anknyta vid utvecklingen före enväldets införande. I fråga
om yttre uppställning tjänade regeringsformerna 1634 och
1720 till förebild; från den förra lånades här och hvar en
arkaiserande fraseologi, som skulle påminna om Gustaf
Adolfs tidehvarf. Den första af den nya regeringsformens
57 paragrafer hämtades hufvudsakligen från motsvarande i
RF. 1634. De följande elfva behandlade, ehuru föga sy¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
