- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
526

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksdagen
1789.
Ofrälse
privilegier.
Förenings- och
526 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
stärkte ännu mera hans ställning. Den riksdag, som ännu
i augusti 1788 tett sig som en utsikt full af förödmjukelse,
sammankallade han i december, besluten i första rummet
att göra sig kvitt rådet och att skaffa sig fria händer med
förvaltningen. Härvid begagnade han sig djärft och hän¬
synslöst af söndringen mellan stånden och af adelns för¬
löpningar.
Planer från 1770 och 1771 döko åter upp men denna
gång under konungens eget hägn. Den 17 febr. hade denne,
vorden ensam med de ofrälse stånden, lofvat dem nya för¬
maner.! Forslag till samfdlda privilegier for odalstanden?
framställdes å nyo, stédjande sig pa det kepplerska af
1770 och bondeprivilegierna af 1771. Ja, i mars 1789, da
det gällde att utöfva påtryckning på adeln, var det fråga
om intet mindre än en sambandsakt mellan de tre ofrälse
stånden till inbördes skydd, en formlig konfederation, så¬
som Wallqvist kallar den.?
Sådana förslag ledde till intet resultat, och hvart stånd
fick privilegier för sig, utom de allmänna, som i förenings¬
och siikerhetsakten innehdllos. Att det var utsikten till
dem, som betingade bifallet till nämnda lag, var uppenbart.
Prästeståndet, där dock en opposition rörde sig, tystades
genom försäkringen af d. 2 mars om dess befordringslagar,
ock de två öfriga stånden fingo utförliga försäkringar.
Den 17 febr. 1789 föredrogs den s. k. förenings- och
sdkerhetsakten. scikerhetsakten for ett utskott af ofrilset, samladt pA slottet,
och behandlades de två följande dagarna. Af de gjorda
anmärkningarna ledde åtminstone en till en viktig för¬
ändring. Sedan de ofrälse stånden d. 20 febr. hos konungen
begärt åtgärder till riksdagens försättande i »aktivitet», följde
! En så hofsam man som Wallqvist säger därom: »Den synen
var ock ny. En konung med endast ofrälse män för sig är väl en
sällsamhet men den icke obehaglig»>.
2 .. V,:0; 308 f.
3 HH. V, s. 356 f. Jfr forslaget till ett »odalmannagille» under
kungligt skydd 1790 till minne af férenings- och sikerhetsakten’med
sin högtidsdag d. !’5/,, då ofrälse män inkallades i högsta domstolen
och beredningen, Wingqvist, Berättelse om riksd. 1789 (Frey 1844,
s. 526 f.): Nordin. Dagboksanteckn., s. 154.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free