Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
Bestämmelser Förenings- och säkerhetsakten erkände konungens rätt
or att börja krig, sluta fred och förbund, göra nåd, förordna
om alla rikets ämbeten, hvilka borde besättas med infödda
svenska min, samt handhafva lag och ritt. »Ofriga riks¬
vårdande ärenden» skulle skötas, på sätt konungen syntes
nyttigast. Den makt öfver rikets ämbeten, som härigenom
tillerkändes denne, modifierades genom ett tillägg på slutet,
enligt hvilket domare »i högre och lägre rätter, samt »mindre
ämbetsmän», som ej hade tromans värdighet eller deltogo i
landtregeringen, ej utan laga dom kunde blifva sina äm¬
beten förlustiga, äfvensom präste- och borgarstånden er¬
höllo särskilda försäkringar om bibehållande af deras häfd¬
vunna befordringsväsende.
Alla justitierevisionsärenden skulle afgöras i konungens
högsta domstol, där han ägde tvenne röster, hvarför an¬
talet af rikets råd hädanefter skulle ankomma på K. Maj:ts
godtfinnande. I den konstigt redigerade akten tillades här
($ 2) ett löfte att ej fördärfva någon »till lif, ära, lem och
gods», innan han vid laga domstol blifvit dömd.
Vid riksdagar finge inga andra ämnen förehafvas än
de, som konungen proponerade.
Pitankt ut- I fråga om bevillningar ägde »svenska folket» rätt att
skottsmote formed konungen »rådslå, jämka, afslå och öfverenskomma».
bevillning. : 5 , :
Denna i hast tillkomna redigering ersatte en annan, som ur¬
sprungligen för utskottet föredragits. Enligt den skulle
konungen, då riksdag icke behöfdes men om han för något
särskildt ändamål åstundade en penninghjälp, äga sam¬
mankalla ett utskott af ständerna bestående af 112 med¬
lemmar, nämligen en adelsman från hvart och ett af de
24 län, hvari adel funnes, vald med flesta rösterna efter
hemmantalet, samt dessutom 4 ofrälse bruksägare; en bi¬
skop eller konsistorialis och en kyrkoherde från hvarje
stift; 28 borgare, 4 från Stockholm, hvar sin från Norr¬
köping, Göteborg, Åbo, Karlskrona och Gäfle samt 19 från
de öfriga städerna, valda efter bevillningen; slutligen 28
skattebönder, valda af skatte- eller kronohemmansinnehaf¬
vare, en för hvarje län. Frälsemän, bruksägare och bönder
borde hafva fyllt 40 år. Detta utskott ägde att rådslå en¬
dast om de ämnen, som konungen eller dennes ställföre¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
