Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §61. Rättskipning och förvaltning. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Justitierevi¬
sionen.
RF. 1772 och
rättskipningen.
536 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
§ 61. Rättskipning och förvaltning. Kyrkan.
Litteratur: H. Blomberg, Om Sveriges högsta domstols stats¬
rättsliga ställning och betydelse (UUÅ. 1880). A. v. Hartmansdorff,
Förslag till inrättningen af Sveriges statsförvaltning II (1823). C. O.
Montan, Några blad ur de skand. kommunalinstitutionernas hist.
(Nationalekon. fören. förhandl. 1883); jfr Boéthius, Uppkomsten
och karakteren af frihetstidens författning (Hist. Tidskr. 1891). Hj.
Nordin, De ecklesiastika deputationerna under Fredrik I:s regering
(Ak. afh. 1895). H. Levin, Religionstvång och religionsfrihet i Sverige
1686—1782 (Ak. afh. 1896). Se i öfrigt föregående $$.
Justitierevisionen hade under 1600-talet utvecklat sig
till en instans öfver hofrätterna, »konungens högsta nämnd»,
dock ej så, att den skulle blifvit en högsta domstol i vår
tids mening. Hela organisationen af rättskipningen vid
hofvet hade i främsta rummet afsett att befria konungen
från öfverlopp af rättssökande men icke att afskära hans
makt att direkte, om han så fann skäligt, ingripa genom
en särskild kommission eller på annat sätt. Förslaget till
konungabalk under enväldet hade också uttryckligen för¬
behållit honom denna rätt, ehuru Karl XI med sitt stränga
ordningssinne icke gärna begagnade sig däraf. Samma
uppfattning öfvergick till frihetstiden. Det är redan nämndt,
huru ständerna tillägnade sig dåen rätt, som af ålder till¬
kommit svensk konung att vara högste domare såsom inne¬
hafvare af högsta makten, men både K. Maj:t och ständer
tillsatte vid flerfaldiga tillfällen extra kommissioner, extra
hofrätter, kanslirätter o. s. v. Huru denna rättsosäkerhet
från alla håll framkallade klagomål är också anfördt, men
det var först Gustaf III förbehållet att förverkliga önsk¬
ningsmålen i 1769 års akt om personlig säkerhet. I § 16
RF. 1772 stadgades uttryckligen, att alla kommissioner,
deputationer med domsrätt eller extraordinarie domstolar
hädanefter skulle vara afskaffade och att hvarje svensk
man skulle njuta rätt att blifva dömd af den domstol,
hvarunder han enligt Sveriges lag hörde, på samma gång
som domstolsformerna i fråga om stora statsförbrytelser
fastställdes (s. 518). Det var en af revolutionens största
förtjänster. Organisationen af högsta domstolen 1789 full¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
