Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ridderskapet
och adeln.
RHO. 1762.
540 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
1772). J. Neresius, Ber. om riksd. 1726—27 (HSH. XL). Ber. om
riksd. 1726—27 (HSH. XXXIV). Handl. hérande till 1727 Ars riksd.
(HSH. VI). Ber. om 1731 Ars riksdag (HSH. XXXVIJ). Utdrag af
bondest. protokoll vid riksd. 1742—43 (HSH. XV). Handl. rör. riksd.
1760 och 61 (HSH. XV), Tidningar under riksd. 1760 och 61 (HSH..
XV). Utdr. af frih. Tilas’ egenh. dagbok vid riksd. 1769—70 (HSH.
XVI). Riksdagskrénika 1769—70. Handl. ang. 1789 ars riksd (HH. V).
R. M. Bowallius, En blick på borgareståndet vid början af
frihetstiden (Frey 1846). O. Wingqvist, Om utskottsinrättn. vid sv.
riksdagen (Tidskr. f. Litt. 1852). L. Stavenow, Om formerna för
utskottsval under frihetstiden (1890). Stavenow, Prästeståndets sam¬
mansättning och formerna för dess riksdagsmannaval (1895). M. G.
Schybergson, Riksdagsmannavalet i Åbo 1771 (Sv. Lit.-sällsk. i Finl.
förhandl. och uppsatser 1892). E. V. Montan, De äldsta statsut¬
skotten och beskattningsrätten på deras tid (Hist. Tidskr. 1881). O.
Alin, Om beräkn. af riksståndens röster enl. 1786 års riksdagsbesl.
(Hist. Tidskr. 1884). G. V. Vessberg, Om sv. riksdagen, dess sam¬
mansittn. och verksamhetsformer 1772—1809 (Ak. afh. 1889; jfr rec.
Hist. Tidskr. 1890). Se vidare under föregående $$.
I. Tiden 1719—1772.
Rikets ständer vid riksdag. Ridderskapet och adeln.
Enligt RO. 1723 (§§ 6, 7) skulle till riksdag infinna sig
grefvar, friherrar och adelsmän, en af hvar ätt, som fyllt
24 år, för att representera familjen. Kunde ingen in¬
finna sig, hade ätten frihet att välja fullmäktig, som ej
själf representerade sin familj. Sälunda var det icke längre
någon skyldighet för hvarje ätt att vara representerad.
Redan på 1719 års riksdag upphäfdes klassindelningen.
Adeln skulle hädanefter utgöra »en enda kropp» och om¬
röstningen ske per capita.! Man iakttog i stället vid valen
till utskott och deputationer en viss proportion mellan
grefvar, friherrar och adelsmän. Först d. 10 aug. 1762
fick adeln en ny riddarhusordning.2 Den behandlade i
fem artiklar dess sammanträden vid riksdagarna och be¬
kräftade hvad som ända sedan frihetstidens början varit
sed, att ätten utan val representerades af hufvudmannen
(äldste sonen af äldsta lefvande släktlinien).? Infunne sig
! Adelns beslut och förening om de tre klassernas upphäfvande
27/, 1719, RAP. I, s. 106. De två högre hade vid beslutet fäst vill¬
koret, att rösträtt skulle vara förenad med besutenhet, och den tredje
klassen gått in därpå, men i själfva akten inflöt ej detta villkor.
2 Modée, VII, s. 5281. En interims-riddarhusordning hade an¬
tagits 1720, RAP. II, s. 283.
* Redan i RHO. 1720 talades om capita familige såsom själf¬
skrifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
