- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
548

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksdagens
öppnande.
Utskott eller
deputationer.
Talmans¬
konferens.
Votering.
548 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
Underläte konung eller rikets råd att i laga tid utfärda
riksdagskallelse, skulle allt vara ogillt, som de i regeringen
under tiden företoge, och skulle öfverståthållaren samt
landshöfdingarne vara pliktiga att därom utfärda kun¬
görelse, då ständerna själfmant borde sammanträda. Det
sistnämnda ägde ock rum, om genom dödsfall tronen blefve
ledig till nytt val. Kungörelse därom skulle genast af rid¬
darhusföreståndarne, domkapitlet i Uppsala och magistraten
i Stockholm samt landshéfdingarne utfiirdas (RO. §§ 4, 5).
Den dag, till hvilken riksdagen kallats, blef densamma
outblast>. Riksdagsminnen skulle vederbörligen anmäla
sig, uppvisa sina fullmakter samt därefter skrida till
talmansval. Genom deputerade uppvaktade stånden ko¬
nungen och de kungliga personerna samt hälsade hvar¬
andra. Därpå öppnades riksmötet på rikssalen, sedan guds¬
tjänst hållits, då konungen eller kanslipresidenten till
ständerna höll ett tal, hvarpå den allmänna propositionen
upplästes — den innehöll en kort berättelse om hvad som
tilldragit sig i rikets styrelse men inga sekreta saker —
och slutligen talmännen svarade. De sekreta propositio¬
nerna öfverlämnades till SU. Alla konungens propositioner
skulle utfärdas med råds råde och vara kontrasignerade.
Under de första sammanträdena upplästes i hvart stånd
grundlagarna.
Riksdagsärendena borde för bättre utarbetande hän¬
visas till deputationer eller utskott. Sedan dessa blifvit
färdiga med sina arbeten, afgåfvo de utlåtanden till hvarje
stånd; föredragningsordningen bestämdes af de fyra tal¬
männen jämte två deputerade från hvarje stånd. Ärendena
föredrogos af talmännen; var ämnet af större vikt, skulle
utskottsbetänkandet »lämnas på bordet» en eller flera dagar
(jfr s. 552). Talmannen hade enligt RO. (8 16) rätt att af bryta
diskussionen. Votering skedde med slutna sedlar, och hvarje
riksdagsfullmäktig hade en röst. Sinsemellan meddelade
sig stånden genom extracta protocolli eller deputationer.!
! Någon gång sammanträdde alla fyra stånden till gemensamma
öfverläggningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free