Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 551
dessutom sina enskilda angelägenheter, s. k. economica:
Slutligen ägde äfven vissa utskott initiativ.
Den växande mängden af riksdagsärenden nödvändig- Författningar
gjorde redan tidigt föreskrifter till riksdagarnas förkor- fras
tande, hvilka dock oftast blefvo en död bokstaf. Uti regl. kortande.
4/, 1727 föreskrefs sålunda, att ingen skulle drista gå K.
Maj:t och kollegier förbi för att omedelbart vända sig till
ständerna i justitiemål, befordrings-, löne-, pensionsfrågor
0. 8. v. och K. Maj:t ej heller till dem remittera sådant.
De mål, hvari K. Maj:t fordrade deras utlåtande, borde
vara väl förberedda, staten vara väl utarbetad före riks¬
dagen m. m., och de vackraste föresatser uttalades att ej
befatta sig med detaljerna och exekutionen, med utdelande
af pensioner m. m. d. Enligt förordn. $/,, 1738 (jfr RO.
$ 15) skulle privata ansökningar inom en månad ingifvas
till urskillningsdeputationen, dock med förbehåll att, om
målet ännu vore sväfvande, få senare inkomma; besvär i
mål, som ej annorstädes stode att rätta, borde ingifvas vid
närmast följande riksdag. Förordn. ?2/,, 1738 ordnade
besvärsrätten i justitiemål. Ingen finge besvära sig öfver
justitierevisionens domar, om det ej gällde felaktighet i
processen eller att någon för nära skett i hufvudmålet mot
lag och förordningar eller vrångvisa. Afsikten skulle förut
vara anmäld hos K. Maj:t, motparten få del däraf med rätt
att afgifva förklaring och justitierevisionen själf yttra sig
(jfr i öfr. författningarna om enskildas ansökningar, s. 455 f.,!
samt instr. för urskillningsdeputationen).
Trots allt detta växte riksdagsärendenas mängd med en drendenas
oroande fart. Till urskilln.-deput. inkommo 1765 1,598 ären- = ”ängd.
den och dessutom 150 från K. Maj:t remitterade. Arbetet
växte deputationerna öfver hufvudet, mycket måste lämnas
oafslutadt eller uppskjutas, och mer än en deputation dog
bort utan att kunna visa några frukter af sin verksamhet.
Utskotten. Utskottsinrättningen hade under 1600-talet, utskotten.
med undantag af sekreta och bankoutskotten, ej hunnit till
! Jfr ock RSt. beslut 3/; 1765, Riksdagstidn., 8. 65: plena och
deputationer skulle sammanträda kl. 3 på morgonen, och det skedde
stundom ännu tidigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
