- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
555

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 555
stodo af några medlemmar af utskottet, hvilka jämte kansli¬
presidenten och ett par riksråd skulle behandla de allra
hemligaste utrikes frågorna.
Samma kringgripande röjde sig äfven på det inrikes
området. SU. gaf omedelbart befallningar till statens äm¬
betsmän eller ämbetsverk, tillsatte eller förordade till tjäns¬
ter och gaf tillfälliga uppdrag, vidtog militära dispositioner,
tvingade riksråd att taga afsked, inrättade ordnar, ändrade
ståndens beslut m. m. På samma sätt i fråga om rätt¬
skipningen (se ofvan s. 452). I synnerhet visade sig dess
maktfullkomlighet i afseende på statsregleringen. Det till¬
kom visserligen SU. att yttra sig öfver statsutgifterna, och
dess anmärkningar öfver att ständerna på egen hand be¬
slöto sådana voro befogade. Men det tog sig själft rätt att
disponera öfver statsmedlen,! inrättade tjänster, beviljade
lönetillägg och belöningar, upptog lån och använde riks¬
banken som långifvare, så mycket hellre som bankodepu¬
tationen bildade en ännu sekreterare afdelning inom SU.,
vidtog förhöjningar i tullar och licenter, sökte slå under
sig bevillningsfragor m. m. Siirskildt under hattarnes makt¬
period fanns det ingen gräns för detta fruktansvärda hun¬
dramannautskotts inkräktningar.
Och dock ägnades allt större omsorg åt utskottets in¬
struktion. Sedan 1734 förbehöllo sig ständerna att besluta
öfver alla förändringar i riksstaten och förbjöds utskottet
att gifva pensioner, gratifikationer m. m. d.,? liksom att
gifva rekommendationer till K. Maj:t eller forklaringar af
grundlagarna. Samma år sköts in en paragraf till skydd
för enskilda personers ärliga namn och rykte mot angif¬
velser, som 1746 utvidgades till ett förbud att blanda sig
uti eller hindra vanliga rättegångar och 1751 till ett förbud
att hos K. Maj:t på något sätt föranleda, att ärenden under
! Äldre instruktioner (1726 och 1731) förbehölio emellertid åt
ständerna endast »ansenliga» forhdjningar eller férminskningar i
staten.
2 1742—46 forklarades t. 0. m. gratifikationer, gifna mot instr., for
ogiltiga. Sedan 1734 inrycktes ock en förklaring, att de mindre
deputationernas betänkanden ej utan vidare skulle få gälla som sekr.
utskottets >slut».
SU. och inrikes
ärenden.
Försök att
inskränka SU.
makt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free