- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
560

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grund¬
lagsstiftning.
560 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
författningarna 1756,! förordn. om lagarnas verkställighet
och tryckfrihetsförordningen 1766 (den förra behandlades
först i ett utskott af SSD., kalladt lagutskottet, väl det
första i sitt slag); akten om personlig säkerhet 1769 och
Svea konungaförsäkran 1771.
1766 fattade ständerna sitt redan omnämnda (s. 490)
märkliga beslut om grundlagsstiftning, eller att »allt hvad
RSt. hädanefter uti grundlagarna och det, som deras utöf¬
ning rörer, kunna för framtiden anse nödigt att förklara,
tillägga, lämpa och förbättra» vid den ena riksdagen endast
kunde ställas i projekt och först vid nästa riksdag komma
under slutligt bepröfvande, med det vanliga hotet, att den,
som hädanefter föresloge annat, skulle anses som den all¬
männa fredens förstörare. Det var ej nog med att hela
förordningen om lagarnas verkställighet blef utan vidare
antagen 1766; prästeståndet genomdref vid samma riksdag
sin författning om valmetoden, som utan tvifvel innebar
en förklaring eller ett tillägg i fråga om grundlagarna.
Vid riksdagen 1769 sattes det i fråga att utan vidare upp¬
häfva 1766 års förordning, som dock skulle gälla som grund¬
lag, särskildt dess bestämmelse om grundlagsstiftning,? och
1771 bidrog tvisten om behandlingen af konungaförsäkran,
som ju var en grundlag, att undergräfva hela statsskicket.?
! Besl. om namnstämpeln behandlades dock i SD., om förmyn¬
darregering i mindre sekr. deput. och SU.
2 »Man borde ej fortplanta idéen, att hvarje riksdag nya projekt
till grundlagar behöfde tillskapas.> — Pechlin sade sig, konsekvent
nog, icke ha något emot att ett projekt till säkerhetsakt förklarades
hvilande till nästa riksdag, men det är fara värdt, att ständerna i all¬
mänhet ej ansågo sig bundna af 1766 års beslut längre, än de själfva
behagade.
3 Behandlingen af densamma är karakteristisk. Den uppsattes
af en beredning inom SU. och öfverlämnades därpå till ett s. k. sam¬
manträde af SU., SD. och 25 bönder (motsvarande SSD.). Dess ut¬
låtande gick sedan till plena, som stannade i olika beslut. Därefter
kom akten till expeditionsdeputationen, där de tre ofrälse stånden
mot adeln genomdrefvo expedition för justering icke till ståndens
plena enligt RO. utan till stora deputationen, som å nyo samman¬
trädde. Då den ej kunde komma öfverens, delgafs saken åter åt
plena. Sedan adeln gjort eftergifter, gick den ännu en gång till exp.¬
deput. och därifrån till stora dep., som omsider kunde öfverlämna
försäkran till konungen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free