- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
569

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 569
Endast styrelsen för riksbanken kvarstod, bankofullmäktige. Bankofull¬
De tillsattes ända till år 1800 af de tre högre stånden; ”äktige.
antalet växlade, sedan 1772 var det nio, tre af hvart stånd.
1800 förskaffade sig bondeståndet rätt att utse tre banko¬
fullmäktige mot förbindelse att deltaga i garantien för ban¬
ken. Omröstningen skedde ståndsvis; stannade stånden i
paria vota, segrade den sida, som bönderna icke tillhörde,
bestämdes det 1800. |
Riksdagen 1778—79 beslito de tre hégre stinden med
konungens begifvande att utse revisorer för att hvart tredje Revisorer af
år sammanträda och granska bankoverket. banan:
1719 hade ett rikets ständers kontor inrättats för li- Ständernas
kviden af Sveriges dåvarande statsskuld. Kontoret indrogs kontorochriks¬
i ne galdskontoret.
1765 såsom ett ständernas verk och förenades med stats¬
kontoret under benämningen »riksgäldskontoret. Gustaf III
inrättade 1778 en särskild riksgäldsdirektion, men slutligen
öfvertogo ständerna 1789 riksskulden till egen förvaltning
genom nio (sedan 1792 tolf) fullmäktige i ett ständernas
riksgäldskontor. Äfven dess verksamhet granskades genom
revisorer (sedan 1800 samma revisorer för banken och riks¬
gäldskontoret). Om fullmäktige i banken och riksgälds¬
kontoret såsom revisorer af statsverket se ofvan! s. 568.
Uti dessa anspråkslösa former rörde sig de fordom
maktägande ständerna 1800—1809.
! Bankofullmäktige brukade ursprungligen mellan riksdagarna
suppleras af riddarhusdirektionen, domkapitlet i Uppsala samt magi¬
straten och de 48 (50) äldste i Stockholm. Prästeståndet beslöt 1792
att dess fullmäktige i banken och riksgäldskontoret skulle suppleras
af kvarvarande fullmäktige jämte ärkebiskopen (och föredraganden i
kyrkoärenden); borgarståndet 1800 att valrätt skulle tillkomma ma¬
gistraten i Stockholm och de 50 äldste jämte revisorerna, när de
voro samlade; bondeståndet år 1800, att valen skulle ske turvis
af resp. län genom sockenfullmäktige. Revisorerna utsågos: adelns
af dess revisorer jämte riddarhusdirektionen, prästeståndets af stiften
och Stockholm turvis, borgarståndets af hufvudstaden och öfriga
städer efter viss klassifikation, bondeståndets (efter 1800) på samma
sätt som dess fullmäktige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free