Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §65. Statshvälfningen 1809 och de nya grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RO. !9/, 1810.
592 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
för dess förtjänster tillägnades redan tidigt konstitutions¬
utskottets förste sekreterare, och en senare tids pröfning
har ej funnit skäl att jäfva detta omdöme.!
Åtskilliga ändringsförslag gjordes redan under riks¬
dagen 1809—10 både före och efter d. 6 juni. Dessa jämte
ett par från 1812 upptogos till afgörande vid riksdagen
1815, då RF. sålunda borde anses fått sin definitiva form.
Det oaktadt hafva ändringar gjorts vid de flesta riks¬
dagarna före den nya riksdagsordningen och under de flesta
riksdagsperioder efter densamma.
Riksdagsordningen. Den 5 aug. 1809 afgaf KU. för¬
slag till riksdagsordning. D. 6 okt. samma år inkom det
med förslag till ändringar med anledning af de i stånden
gjorda anmärkningar. Då stånden i afseende på dessa
stannade i olika meningar, tillsattes ett jämkningsutskott
af 24 personer. Afven dess betänkande blef återremiteradt,
men dess nya förslag af d. 11 dec. blef af stånden god¬
kändt. På detta sätt fick riksdagsordningen sin slutliga
form samt blef af konungen sanktionerad d. 10 febr. 1810.
Vid densammas uppsättande hade lagstiftarne haft att
tillgodogöra sig RO. 1723, som i vissa delar också använ¬
des, men därjämte den rika parlamentariska utvecklingen
under frihetstiden, som både i positivt och negativt hän¬
seende blef af betydelse. Erfarenheterna från den gusta¬
vianska tiden verkade åter förnämligast i sistnämnda rikt¬
ning. Bristerna både under den ena och andra sökte man
afhjälpa genom fullständigare föreskrifter. Så upptogos
bestämmelser om valformerna för de ofrälse stånden, ord¬
nades utskottens verksamhet, begränsades området för riks¬
dagens beslutanderätt, formulerades sättet och villkoren för
besluts fattande, anvisades utvägar att slita vissa tvister
melian stånden, och stadgades sättet att behandla viktigare
grupper af ärenden, särskildt riksdagens valfunktioner af
olika slag. RO. bibehöll delvis karakteren af en arbets¬
ordning för ständerna; man var i det fallet bunden af
! Jfr O. Alin, »>En psykologisk studie» i Ny Svensk Tidskr. 1885,
s. 392 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
