Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §65. Statshvälfningen 1809 och de nya grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TFO. °/, 1810.
TFO, ’8/, 1812.
594 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
frihetstiden och gåfvo grundlags karakter åt en författning,
som i väsentliga delar innehöll bestämmelser af civilrättslig
natur. Redan före 1809 års riksdag hade en kommitté till¬
satts för att utarbeta en tryckfrihetslag, och det var dess
förslag, som KU. med ett memorial af d. 21 sept. att börja
med öfverlämnade till rikets ständer. Förslaget blef emel¬
lertid återremitteradt till utskottet med anmodan att in¬
komma med ett eget. Detta skedde också d. 28 nov. 1809.
Nya anmärkningar i stånden föranledde ett nytt memorial
från KU. af d. 10 jan. 1810, och pa detta sätt fullbordades
slutligen tryckfrihetsforordningen af d. 9 mars 1810, som
hämtat flera af sina ledande idéer från tryckfrihetslagen
1766. Redan vid samma riksdag väcktes förslag om vissa
ändringar i densamma, och i sammanhang därmed utarbe¬
tades vid den senare riksdagen 1810 ett ändringsförslag,
som förklarades hvilande. Det företogs till afgörande på
riksdagen 1812. K. Maj:t inkom då med en proposition om
ytterligare ändringar i TFO., och dessa blefvo, ehuru i sig
innebärande nya ämnen, i strid med regeringsformens bud
vid samma riksdag afgjorda. I stället för att införa änd¬
ringarna i den gamla TFO., såsom med de öfriga grund¬
lagarna skedde, föredrog man att gifva den en ny date¬
ring, och sålunda tillkom tryckfrihetsförordningen af d.
16 juli 1812, som väl får anses vara den minst lyckade
af det börjande nya tidsskedets lagstiftningsprodukter. Den
var fördelad i endast fem paragrafer, men hvarje paragraf
upptog så många flera moment. Första paragrafen afhand¬
lade rätten att utgifva skrifter och att anlägga boktryckeri,
äganderätt till skrift, boktryckares ansvar och skyldigheter
samt rätten att idka bokhandel; andra paragrafen de äm¬
nen, som en författare ägde att behandla, samt gränserna
för rätten att utgifva offentliga handlingar; tredje para¬
grafen brott emot tryckfriheten; den fjärde »bevakningen
öfver skrifters lofliga allmängörande>»,! tryckeriers anläg¬
gande och regeringens rätt att ingripa; samt den femte
rättegång i tryckfrihetsmål utaf olika slag. I afseende på
! Det var i denna paragraf, som momentet om indragningsmakten
1812—1844 förekom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
