- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
608

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Justitiekan- °
slern.
Riksdagen och
förvaltningen.
Interimsrege¬
ring.
RF. $$ 91, 92.
608 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
laga stadgar, ämbetsverken och ämbetsmännen skola rätta sig
efter gifna instruktioner och föreskrifter och äro konungen
ansvariga, hette det i § 47, i hvars formulering en gen¬
klang höres från äldre regeringsformer ända tillbaka till
den af 1634. .
Konungen öfvervakar genom justitiekanslern såsom
sin högste ombudsman rättskipningen och förvaltningen.
Härtill har denne ämbetsmans verksamhet efter 1840 blifvit
inskränkt, sedan han under mer än ett århundrade förut
såsom tillfällig bisittare i rådet eller statsrådet spelat en
politisk roll.
Riksdagens befattning med tjänstetillsättningar samt
regerings- och domaremaktens beslut i allmänhet inskränktes
(RF. 8 90) till de fall och det sätt, som grundlagarna
(1809 »denna grundlag») bokstafligen föreskrefvo (jfr § 69).
Med frihetstidens uppfattning hade lagstiftarne fullstän¬
digt brutit.
Interimsregering! gjordes till föremål för vida omsorgs¬
fullare bestämmelser än förut. Såsom regel uppställde
lagstiftarne 1809, varnade af de senaste tidernas erfarenhet,
då konungen i åratal kunnat vistas utom Sveriges gränser,
att denne endast finge befatta sig med rikets styrelse, då
han vistades i Sverige, likaså att han ej finge godtyckligt
ordna regeringen under sin frånvaro. Ville konungen resa
utrikes, skulle han meddela sitt beslut i statsrådet, som
då ägde att föra regeringen med kunglig makt och myn¬
dighet,? dock med vissa undantag (icke utdela adliga
värdigheter eller ordnar, endast förordna till lediga äm¬
beten). Detsamma gällde, om konungen blefve så sjuk,
»att han icke regeringsärendena vårdar».
I sammanhang härmed insköts längre ned i RF. en
märkvärdig paragraf, den 91:a. Om konungen öfver tolf
månader stannade utrikes, skulle statsrådet sammankalla
ständerna (riksdagen). Sedan konungen underrättats därom
men ändock icke återvändt, ägde dessa (denna) taga »den
författning om rikets styrelse», hvilken de (den) nyttigast
1 RF. §§ 39—43, 91—95.
? Ursprungligen de nio statsråden och alla fyra statssekreterarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free