Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
jordnaturer upptogos nu allenast de allmänna begreppen
hemmansägare och kronohemmansåbo. Slutligen ändrades
1862—63 det ursprungliga förbehållet att icke »hafva till¬
hört» annat riksstånd eller »innehaft» ordinarie beställning
i rikets tjänst till resp. tillhöra och innehafva.
Riksd. 1834 gåfvos vidare närmare bestämmelser i af¬
seende på flera härads rätt att förena sig om en fullmäktig,
hvilken rätt i allmänhet inskränktes inom domsagans gräns;
endast om en domsaga innehölle färre än 100 valberät¬
tigade hela hemman, finge förening med härad i annan
domsaga äga rum.
Särskilda Ämbets- och tjänstemän fingo ej obehörigt inverka vid
ae räls riksdagsmannavalen vid vite af tjänstens förlust (RF. $
stånden. 112). Afven i andra afseenden (mot »lockande, tubbande
eller hotelser») betryggades valfriheten (RO. § 17).
I afseende på försummelse att ställa fullmäktig, liksom
i fråga om riksdagsmäns underhåll gåfvos bestämmelser
analoga med frihetstidens. Undandraga sig uppdraget
kunde man ej utan laga hinder (12 kap. $ 1 rättegångs-.
balken). Doge den valde eller finge han laga förfall eller
blefve han talman (det sista tillagdt 1844—45), skulle nytt
val anställas.
Besvär. Besvär öfver riksdagsmannaval fingo anföras hos dom¬
kapitel eller konungens befallningshafvande och öfver
dessas utslag hos K. Maj:t i högsta domstolen. Men dess¬
utom ägde hvarje stånd en viss pröfningsrätt! (RO. § 21).
Fullmakter. Fullmakter för de valda skulle utfärdas i enlighet med
formuläret i RO. 8 22 (vatt deltaga i rådslagen och be¬
sluten om därstädes förekommande ärenden» med skyldig¬
het att ställa sig till efterrättelse regeringsformen, riks¬
dagsordningen och öfriga gällande grundlagar).
Talméin och Ärkebiskopen skulle af konungen utnämnas till talman
sekreterare. i prästeståndet, likaså nämndes af honom vice talman. De
två öfriga ofrälse stånden begärde genom deputerade tal¬
män hos konungen, hvilken utnämnde dem, äfvensom vice¬
! Jfr därom Naumann, Sveriges statsförfattningsrätt I, s. 461
och Rydin, Sv. statsrättsförhållanden, Sv. Tidskr. 1868, s. 437 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
