- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
622

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

622 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
Riksdagsmans Ständers och riksdagsmåäns säkerhet och yttrandefrihet.
säkerhet. Frihetstidens bestämmelser (RO. 8 23) om riksdagsmans
säkerhet under riksdag eller på resa till och från, om
hans skydd mot häktning, annat än i vissa angifna fall, mot
bysättning, om hans tjiinares skydd mot viarfning o. s. v.
upprepades delvis ordagrant i RO. 1810 §§ 77, 78, jfr RF. §
111.1 Standens disciplinära straffrätt, om någon använde
förolämpande uttryck, erkändes (8 50); RHO. upptog för
adeln den gamla straffbestämmelsen om eventuellt ute¬
slutande från säte och stämma, dock endast under påstå¬
ende riksdag.? Som nya bestämmelser tillkommo, under
intryck af händelser från de sista årtiondena, att ingen
riksdagsman för sina ord eller gärningar i riksstånden eller
utskotten finge åtalas eller fängslas utan formligt beslut
af resp. stånd, hvari minst 5/, af de närvarande borde
instämma, samt att, om enskild man eller militär eller
civil kår eller någon menighet af egen drift eller på
befallning försökte våldföra ständerna, utskotten eller en¬
skilda riksdagsmän, skulle det anses som förräderi och
på ständerna ankomma att beifra detsamma.
Förbud att be- Såsom ett skyddsvirn for yttrandefriheten kan anses
oan i komm forbudet (RF. § 55) for stinderna att besluta i något ämne
uti konungens närvaro och för utskotten (med undantag af
det hemliga) att inför honom öfverlägga,? äfven det fram¬
kalladt af händelser, som voro i färskt minne.
Offentliga öf- Vid riksdagen 1828—30 antogs en lag om dhérares
verläggningar. rätt att närvara vid ståndens öfverläggningar med even¬
tuell rätt för talmännen att aflägsna dem i enlighet med
gällande ordningsstadga.?
Tryckning af RO. 1810 § 59 föreskref slutligen, att ståndens
ec protokoll skulle för hvarje riksdag tryckas samt såsom
bihang K. Maj:ts propositioner, utskottens betänkanden
m. m.
!’En del af dessa gamla bestämmelser bortföllo såsom onö¬
diga 1866.
? Detsamma blef följden, om bänkman, elektor eller riksdagsman
utöfver en viss tid uteblef från riksdagen.
3 Om bestämmelsens ändring 1865—66 se s. 610 not ?.
* Férordn. ’/; 1830, Naumann, Sv. grundlagar (1866), s. 511.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free