Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §71. Ståndsutjämningen. De särskilda stånden - §72. Föreningen med Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 72. Föreningen med Norge. 661
voro berättigade att deltaga i riksdagsmannaval. Äfven i
öfrigt hafva städerna kvar sin gamla rätt till själfstyrelse.
Förordn. om kommunalstyrelse i stad ?1/, 1862 förklarade
($ 4) alla medlemmar af stadskommunen delaktiga i de
kommunala rättigheter och skyldigheter, som dittills ute¬
slutande tillkommit borgare (med några få undantag, så¬
som för egendom, som tillhör det burskapsägande borger¬
skapet m. m.).
Allmogen. Försäkringarna ?!1/, och ?3/, 1789 för all¬
mogen voro gällande 1809. Hvad som där föreskrifves
om skattehemmansägares och kronoåbors rättigheter gäller,
frånsedt all exklusivetet till förmån för allmogen, i hvems
hand än hemmanet eller åborätten befinner sig, tills skatte¬
hemman upphört att blifva föremål för särskild lagstiftning.
Det samma har varit fallet med skattläggningens och tionde¬
sättningens orubblighet, tills denna genom konungs och
riksdags beslut blifvit ändrad genom grundräntornas för¬
enkling och grundskattens afskrifvande. Hvad försäk¬
ringarna stadga om allmogens rätt att handla, antaga
handtverkare, nyttja så många arbetare som helst m. m.
har förlorat sin praktiska betydelse, sedan näringslagstift¬
ningen börjat gå i sådan riktning, att någon särskild klass
ej behöfde försäkras om dylika förmåner. Sitt privile¬
gium att bilda ett riksstånd förlorade allmogen 1866.
§ 72, Föreningen med Norge.
Litteratur: G. Bjérlin, Kriget i Norge 1814 (1893). O. Alin,
Den svensk-norska unionen I. Unionsférdragens tillkomst (1889; jfr
rec. af Maurer, Tidskrift for retsvidenskab 1890; N. Hdéjer, Hist.
Tidskr. 1889; E. Trygger, Nytt jur. arkiv afd. II, 1889, 1890; H.
Forssell, Nytt jur. arkiv afd. H, 1895); II. Frågan om norska grund¬
lagens »normalexemplar>» (1891). Alin, Sättet för riksaktens antagande
1815 (Hist. Tidskr. 1887). H. L. Rydin, Föreningen mellan Sverige
och Norge (1863). Rydin, Unionen och konungens sanktionsrätt i
norska grundlagsfrågor (1883). N. Höjer, Statsförbundet mellan
Sverige och Norge (1885). R. C. A., Om de ministeriella ärendena
och formerna för deras behandling (1891). C.L. A. A. Reuterskiöld,
Till belysning af den svensk-norska unionsförfattningen och dess
tidigare utvecklingshistoria (Ak. afh. 1893). N. Edén, Kielerfreden
och unionen (1894; på tyska 1895; jfr. rec. af C. G. H. i Hist. Tidskr.
Städernas
själfstyrelse.
Allmogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
