Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18 OM STJERNTYDERI.
Euptolemus säga uttryckligen, efter hvad kyrkofadern Eusebius
berättar oss,l att kaldéern Abraham »varit kunnig i vetenskapen
om himmelen samt uppfinnare af astrologien och astronomien»,
Ja, Josefus Flavius och åtskilliga andra judiske lärde påstå, att
redan Adam före syndafallet varit en framstående astronom,
»då han ju mottagit sin undervisning omedelbart från Guds
egen mun». Samme historieskrifvare berättar, att Adams son
Seths efterkommande gjort stora framsteg i astronomien och
inristat sina iakttagelser i tegel och stenpelare 2
Ingen af mina ärade läsare är okunnig oni den
mytologiska framställningen af Atlas, som bär himmelen på sina
skuldror. Han var, enligt den gamle historieskrifvaren
Diodorus från Sicilien, son till konung Uranus, som redan skall
hafva indelat året efter solens och månens lopp. Atlas sjelf
uppfann sferen eller framställningen af himmelen i klotforrn,
hvaraf den bekanta afbildningen, om hvilken den romerske
talaren Cicero ganska träffande anmärker:
»Man skulle ej framställa Atlas med himmelsgloben på
skuldrorna, hade icke hans kännedom af himlakropparne gifvit
anledning till denna oriktiga uttydning af sagan.» 3
Atlas lefde enligt Suidas elfva århundraden före det
Trojanska kriget, hvilket således skulle leda tillbaka nästan ända
till Noaks tid.
Den romerske författaren Plinius berättar, att hos
kaldé-erne Belus varit astronomiens uppfinnare, hvarför han ock
efter sin död fått sin plats bland stjernorna. Detta folk påstod
på fullt allvar, att rnan hos dem gifvit akt på himlakropparna
redan sedan 470,000 år, hvaröfver Cicero med skäl gör sig
lustig. Det vissa är imellertid, att på en tid, då råheten ännu
låg utbredd öfver hela jorden som en tät dimma, folken vid
Eufrat och Tigris redan svingat sig upp till en hög grad af
1 Euseb. Pnep. evang. IX, 16. 17. 18.
2 Flav. Jos. Antiq. lud.
3 Cic. Tusc. Y, 8 Jfr Horn. Odyss. I, 52. Virg. Aen. I, 745.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
