Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM STJERNTYDERI. 27
ofantliga afstånd ej kunde urskilja. Tretio år senare påstod
Anaxagoras, att solen var mycket större än Peloponnesos, för
hvilken djerfhet han måste gå i landsflykt.
Pythagoras erfor af de egyptiske presterne, att afton- och
morgonstjernan var en och samma stjerna1 och att solens och
stjernornas dagliga rörelse blott var skenbar, i det att den var
en följd af jordens vridning kring sin axel - en sanning, som
2000 år senare måste ånyo upptäckas för att vinna fullkomligt
erkännande. Vi kunna deraf hemta den lärdomen, att
tillbakagång i naturens studium är äfven en tillbakagång i civilisation,
och Pythagoras hade icke så orätt, när han påstod, att
menniskan hade att vinnlägga sig om studiet af endast två saker:
dygden, för att reglera hjertat, och naturen, för att upplysa anden.
Det torde förefalla mången som en öfverdrift, när den
grekiske filosofen skref öfver ingången till sin skola: Ovåsls
dyswfjtTQyToz; sJtorw. »Ingen, som är okunnig i mätkonsten,
öfverträde denna tröskel!» Men det ligger en dyrbar sanning
deri, att filosofien utan naturens studium till underlag måste
sjunka ned i tomma spekulationers bottenlösa afgrund. Bacos
utrop: »Låt oss samla fakta, deri består hela filosofien!» är
blott en öfversättning af det pythagoreiska mottot.
Med hvilken ifver enskilda grekiske lärde egnade sig åt
»vetenskapen om stjernorna», intyga hvarje nations
historieskrifvare. Diogenes Laertius berättar, att när man frågade
Anaxagoras, hvartill han vore född, han gifvit till svar: »För
att gifva akt på stjernorna!» Theon från Alexandria, som åt oss
efterlemnat en kommentar till det äldsta astronomiska arbetet,
»Almagest» af Ptolomeus, och som år 365 f. K. iakttog en
solförmörkelse i Alexandria, hade en dotter vid namn Hypatia,
hvars astronomiska kunskaper väckte så stor afundsjuka bland
Alexandrias borgare, att hon lönnmördades, slets sönder och
släpades af folket genom stadens gator.2
1 Plin. II. c. 8.
2 Suidas et Hesychius: »Vita Phil.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
