Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Astronomi och tidräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ASTRRNOMI OCH TIDRÅKNING. 295
Enligt Plinius skall Tkales hafva varit den förste, som
förutsagt en solförmörkelse, nämligen den som på 6 året af
kriget mellan Lydierne och Mederrie under slaget vid Halys
förvandlade dagen i natt. Astronomen Oltmans har funnit
dagen derför vara den- 30 september 610 f. K.
Ett ytterligare exempel på prsecessionen. Det gäller att
undersöka, huruvida Eudoxus, Platons samtida, yerkligen sjelf
sett en af de större fixstjärnorna mycket nära nordpolen,
såsom Ptolomseus berättar i sin Almagest, eller om han blott
lånat denna iakttagelse från någon gammal tradition.
Då processionen drifver hvarje stjerna framåt och det "i
en krets, som är parallel med ekliptikan, så varder dess
afstånd från eqvatorn och således äfven från eqvatorns pol
ständigt förändrad. Den årliga förändringen är för hvarje stjerna
bekant, och man kan derför äfven finna, vid hvilken tid
någon af de klara fixstjärnorna stod polen närmast. Perioden
för denna ändring är, som vi redan flere gånger framhållit,
ungefär 26,000 år; på grund häraf kan vår nuvarande
pol-stjerna ej hafva varit denna »större fixstjerna», i det att en
blick på en stjernkarta (på hvilken ekliptikan är uppdragen)
genast visar, att hon nu mer ej är långt från sin högsta
ståndpunkt och alltså under de sista 13,000 åren (halfva perioden)
måste hafva stått djupare = längre från polen. Men Platon
och Eudoxus lefde omkring 350 f. K., alltså för 2,220 år
sedan. Det gifves öfverhufvud blott en enda stjerna, som inom
den historiska tiden kan före den närvarande hafva gjort tjenst
som polstjerna och det är Alpha i Draken.
Låt oss nu undersöka, vid hvilken tid denna stjerna stod
närmast polen. Det närmaste läget intill polen är liktydigt
med en längd af 90°, såsom det framgår af ekliptikaiis (på
hvilken just »längderna» räknas) läge till eqvatorn. När hade
a i Draken en längd af 90°?
Längd för 1870_____________..........______ 155° 36’
Längd vid den sökta tiden........................ 90°
Prsecession sedan denna tid_______________ 65° 36’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
