Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KALENDEKN. * 325
Nutidens kalender.
Liksom minnet af den gyllene ungdomstiden ej lemnar
den enskilda menniskan ännu i den senaste ålderdomen, så
hänger äfven hela menniskoslägte! ännu alltjemt fast vid gamla
traditioner sedan årtusenden tillbaka, ehuru deras ändamål och
betydelse hafva för längesedan sjunkit ned i glömskans natt.
Ganska många qvarlefvor af urgammal kultur träda i de
nutida folkens seder och bruk för ögonen blott mera såsom
rudimentära former, ej sällan ett mål för den okunniges
be-gabberi, men för den tänkande forskaren ett välkommet spår
efter menniskoslägtets diktan och tankeverksamhet i urgamla
tider.
Den första handligen af ett kulturfolk är införandet af en
ordnad tidräkning. I den mån detta lyckas, återspeglar sig
graden af dess andliga bildning. \7i hafva i det föregående
för våra läsare skildrat svårigheten af denna uppgift. Här
vilja vi nu sysselsätta oss med de spår efter detta mödosamma
arbete, som kalendern bär hos sig ännu i sin närvarande,
nästan fulländade form.
Månen i sin vexlande gestalt, den praktfullt strålande
aftonstjernan, den blodröde Mars, eller den majestätiskt på
sin himmelska bana vandrande Jupiter, ådraga sig knapt
mer deras ögon, för hvilka tid är penningar; de bära ju i
en gyllene kedja himmelen med sig i västfickan. Moren
har gjort sin skyldighet - moren kan gå. Ja, man begär
icke ens, att almanackan skall meddela oss något om den
himmelska härens ställning utan nöjer sig med antydningar
om månens fyra qvarter. Hvad almanackan eljest medför
såsom tillägg af astronomisk klang, betraktas vanligen såsom
onyttig ballast, och bevärdigas sällan med en blick. Orsaken
dertill torde måhända ligga i okunnigheten om sådana uppgif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
