Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den finska profetissan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att era samveten anklagat er för den opassande och
bedrägliga tystnad, som ni iakttagit för mig öfver era äfventyr?“
“Söta moster Oliva“, stammade Fanny, “andra gången
såg jag ej åt rutan.“
“Tyst, du! Det är Julia som bör svara, Julia, som
uppfann den hedrande listen att blifva sjuk på konserten.
Var det ej så du sade?“
“Jo, till min eviga förödmjukelse. Men denna
allherskande begärelse, denna sjukdom har nu vändt sig emot
mig som ett rysligtst raff för mitt fel mot min ädla fostermor,
mot mig sjelf, mot Gud, och jag lider rysligt, icke blott
af ånger, utan af bäfvan för... för...“
“Jag förstår, du bäfvar för att spådomen skall slå in...
Men då är du ju icke botad, olyckliga barn!“
“Jo, botad för alltid, det vet Gud, i afseende på sjelfva
begäret efter fördold kunskap. Men jag har ännu icke
bevis på...“
“Nåväl, se nu huru mycket förutsägelsen var värd...
läs detta bref, och säg sedan om det icke är lika syndigt
som vanvettigt att sätta tro till dessa orakelspråk, som
kunna verka det verket att en förnuftig och kraftig natur
förvandlas till en feg och ömklig.“
Darrande tog Julia brefvet ech läste följande:
“Det faller sig mycket väl att fru öfverstinnan kommer
ned redan till början af april, ty innan slutet af maj ha
vi efter ett senare beslut, då vi nu upplöst vårt bo, funnit
lämpligt att företaga vår stora resa, och fröken skall af oss
hafva ett ömt skydd, tills vi med Guds makt få lemna
henne i en god makes vård.“
Julia sjönk snyftande till den gamla damens knän.
Hennes lycksalighet var ej nu stormande, men den var djup,
och hennes ögon förde ett vältaligt språk.
“Jag förstår dina känslor, barn, och anser att du
genom dem djupast känner blygseln inför vår Herre och din
gamla moster. Men nu förlåter jag dig helt och hållet,
fastän jag tänkt straffa dig än ytterligare, om ej detta
kommit emellan.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
