- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
246

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barackens son.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spinnhuset, förstås, ty kärleken till den, som hon har sin
lit till, är sådan att hon glömmer allt annat på jorden för
honom.“

“Är fästmannen skyldig i polissaken?“

“Ja, säkert. Men Calle Gylling är en sådan svängare,
att han alltid vet vara ur vägen för polisen, som aldrig
tänker på honom en gång. Clara hade ett tilläst skrin i
förvar för någon, men om de stode öfver henne med yxan,
så sade hon ändå inte ett ord, som vore farligt för någon
annan. Det var inte efter skrinet som polispn slog här på
baracken — det var efter något förkommet silfver; — men
när de hittade det, måste Clara följa med... det är sex
dagar se’n dess. Och möjligtvis kommer det, som var i
skrinet, ihop med någon annan gammal historia, som blef
tyst om. Clara är mycket olycklig, och derför är hon
trött och liknöjd om allt och alldeles som om hon vore
lefvande död.“

“Men hvarför har Gylling ej gift sig med Clara, utan
låtit henne så förfalla?“

“Det är derför att det kanske inte är så helt med
saken. Han har aldrig riktigt nekat att han är barnets far,
men det fins de som nog veta att han inte är det, fast han
sålt sig till giftermål med Clara. Det är en svår sak för
Gylling, hur en vänder den. Och så mycket är säkert att
Clara, i fall både hon och gossen förginges, ej skulle våga
be honom om så mycket som en vattendroppe, om han inte
af god vilje gåfve dem en smula. Min egen tanke är den,
att det var någon dyrbarhet i skrinet, som Gyiling lagt sig
till en gång, när...“

Hon afbröt och såg ömt ned på barackens faderlöse son.

“Fins ingen känd eller skyld, som ni sjelf kan vända
er till för barnet?“

“Tycker någon det... Hvem spårar förnämt folks
vägar och resor om vintern till varma land! Stora herrar
kunna ju göra upp allt med pengar, sofva i ro och ha
samvetsfrid. Men de kunna inte se efter hvem som gör sig
nyttan af pengarne, eller om andra få sofva på törne och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free