Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svartsjuka efter döden.
1.
En sista resurs.
“Högvälborne herr grefve!
Utan tvifvel har det namn, som är tecknadt under
dessa rader, långt för detta bortbleknat i ert minne, och
likväl tvingar mig den snart annalkande döden att
bortkasta all stolthet och att för min snart värnlösa dotter fly
till den man, som en dag sade till mig: ’Louise, om ni en
gång behöfver en vän, så tveka ej att påminna er mig!’
Sedan dess ha 26 år förflutit. För mig har behofvet
af en vän, en beskyddare länge varit påkalladt, men jag har
likväl tvekat intill det sista, och jag skulle ännu ej haft
mod; om jag icke såsom enka och utan en enda slägting
sagt till mig sjelf: En mor, som går att lemna utan
ringaste stöd sin 18-åriga dotter, bör ej ega andra känslor än
ödmjukhetens. Då jorden mörknar och himlens ljus
kommer närmare, finnas de ej mera till, dessa konsiderationer,
som utgöra lifvets rättesnören.
Jag begär för min Cathrine Louise ingenting annat än
en plats, der hon kan förtjena sitt bröd genom arbete. Men
det är så olika att dertill blifva rekommenderad och att
sjelf söka den. Hon kan bestrida en lärarinnas kall för
mindre barn. Hon kan måhända äfven passa som
sömmerska, sällskap och lektris. I nödfall får hon finna sig
med en plats motsvarande en husmamsells. Jag har
försökt att bilda henne framför allt till en anspråkslös och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stosc/0296.html
