Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kapitlet. Arméns återtåg från Tavastehus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
striden sålunda pågått en tid, afsände fienden en parlamentär
med uppmaning till åbolänningarna att gifva sig.
— »Tag oss om ni kan», svarade Reutersköld parlamentären,
hvarefter striden förnyades.
Omsider lyckades det Reutersköld att förena sig med andra
trupper, hvarefter kosackerna drogo sig tillbaka.
Reuterskölds första rapport härom, skrifven med blyertspenna
på isen, där striden försiggick, förvaras i Svenska krigsarkivet och
är af följande lakoniska innehåll: »Raport. På sjönn ifrån
Hatanpää Blef jag attaquerad af 200 Cossacker — som hadde den
inpertinence att vilja det jag skulle gifva mig. — Reutersköld.»
En annan liten skärmytsling ägde rum samma dag, också
den vid Tammerfors, innan Adlercreutz med sin hufvudstyrka
hunnit lämna denna stad. De öfvermodigt djärfva kosackerna
lyckades till den grad öfverraska våra soldater, att anfallet först
möttes endast af brigadadjutanten Stackelberg jämte 12
ordonanser. Fiendens patruller trängde redan in i staden, men blefvo då
af Stackelberg därifrån tillbakadrifna ända till Hatanpää gård.
Men här vände sig lyckan för den käcke adjutanten. Ett på
landsvägen kullstjälpt proviantlass och höga snödrifvor hindrade
honom att återvända. Då kastade han sig af hästen och sprang
upp på herrgårdstrappan, där han länge höll de anfallande på
afstånd. Ryssarnas anförare, en gammal kosackofficer, beundrade
den tappra finska officeren och tillropade sitt folk, att den, som
lyckades taga honom lefvande, skulle få 10 rubel i belöning. Till
Stackelbergs otur bröts dock slutligen hans sabelklinga, hvarefter
han med lätthet tillfångatogs.
Emellertid allarmerades de öfriga trupperna i Tammerfors,
där Adlercreutz försvarade sin position i tre timmar, hvarunder
trossen lyckligt undanskaffades. Sedan denna var räddad,
lämnade Adlercreutz själfmant sin ställning och fortsatte återtåget
mot Tavastkyrö.
I Tammerfors delades brigaden i tvenne kolonner. Den
mindre, under Adlercreutz’ eget befäl, gick vintervägen till
ödemarkerna öfver Ikalis, Jalasjärvi och Nykarleby; den andra, anförd
af öfverste von Numers, tågade i ilmarscher längs Kumo älfs
dalgång i syfte att förena sig med Palmfelts trupper. Åtgärden var
förorsakad af Klingspors fruktan för att blifva afskuren från
Lauttakylä (i Hvittis), där stora nederlag af proviant voro samlade.
Vid Kumo kyrka lyckades ofvannämnda förening verkställas,
hvarefter en förändring i arméns tidigare indelning vidtogs. Af
de tvenne första brigaderna formerades tre. Till chef för den nya
3:e utsågs öfverste Gripenberg, hvilken härigenom under sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
